Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-04-26 16:39

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/oro-pa-stockholms-bibliotek-historiskt-kraftiga-besparingar/

Kultur

Oro på Stockholms bibliotek: ”Historiskt kraftiga besparingar”

Stockholms stadsbibliotek vid Odenplan (huvudbiblioteket) Foto: Roger Turesson

När kulturförvaltningen skär ner 90 tjänster för att klara det grönblå sparkravet är det tänkt att främst administrationen ska drabbas. Men på det tror varken chef eller anställda på Stockholms stadsbibliotek. 

Rätta artikel

Kulturförvaltningen måste spara 49 miljoner kronor 2019 efter att det grönblå styret i Stockholm beslutat att dra åt svångremmen för huvudstadens kultursektor. Det drabbar bland annat kulturskolan och biblioteken.

På Stockholms stadsbibliotek pågår just nu en dramatisk omorganisering. Målet är att skära bort 40 tjänster. Det är nästan hälften av de sammanlagt 90 tjänster som kulturförvaltningen behöver ta bort.

– Just nu vi vet ingenting. Det är ingen här som vet om man kommer att vara kvar på samma bibliotek eller på samma befattning som man har nu. Stämningen är inte jättebra, säger Gustav Almestad på Farsta bibliotek.

Enligt kulturförvaltningens chef Robert Olsson ska nedskärningen främst handla om administrativa tjänster. Men erbjudandet om frivilliga avgångar på Stockholms stadsbibliotek gör ingen skillnad mellan bibliotekarier och administratörer:

– Visstidsanställningarna och de pensionsavgångar och frivilliga överenskommelser som görs berör alla personalkategorier, säger Daniel Forsman, chef för Stockholms stadsbibliotek.

Till skillnad från kulturdirektör Robert Olsson tror han att kvaliteten på bibliotekets verksamhet kommer att påverkas: 

– Effektiviseringen kommer att ge effekt på vår verksamhet. Där tvingas vi prioritera för att uppfylla det politiska uppdraget med de resurser vi har.

Vad tycker du att man ska skära i först?

– I budgeten finns uttalade prioriteringar: till exempel öppethållande av biblioteken och att vi ska behålla samma antal bibliotek som vi har i Stockholm. Sedan har vi ett antal verksamhetsmål om fler besök till biblioteken bland prioriterade målgrupper och utökade lånetal för vissa kategorier av böcker.

På Stockholms stadsbibliotek vid Odenplan (huvudbiblioteket) slutar sju visstidsanställda och fyra tillsvidareanställda. Ytterligare tre personer som har gått på längre vikariat kommer sannolikt att behöva sluta i juni eller juli. De senare tre har arbetat med sagostunder för barn från 1 år och uppåt, med digitala sagostunder och en läseklubb för barn mellan 10 och 14 år samt med poesiverksamhet som läsecirklar och öppen scen.

Från och med april är personalstyrkan minskad och flera inplanerade programpunkter under våren har strukits.

– Det handlar inte om några administrativa tjänster som försvinner, utan medarbetare som är mitt i verksamheten och möter låntagare varje dag. När man tror att det ska gå att skära bort 40 tjänster utan att det märks är det som att säga att det finns 40 personer på biblioteken som inte gör något. Och så är det verkligen inte, säger Alice Thorburn, bibliotekarie och producent på stadsbiblioteket vid Odenplan.

85 anställda vid huvudbiblioteket har skrivit under ett upprop som skickades till kulturnämnden den 28 mars. Där talas om en ”historiskt kraftig besparing” som kommer att ”märkas ordentligt”: ”Det är bland annat oundvikligt att även barn och unga, som är en prioriterad målgrupp, kommer att påverkas.”

18 medarbetare på Farsta bibliotek frågar sig i en debattartikel i tidningen Arbetet om de ska plocka bort sagostunderna, klassbesöken, bokklubbarna eller språkkaféerna.

– Vi bibliotekarier har på personalinformationsmöten fått veta att minskad personalstyrka är en del av den omställning som väntar biblioteken. Redan i dag råder anställningsstopp. Kvalitetsbegreppet i verksamheten kommer sannolikt att urvattnas. Det finns ingen effektivisering av vårt arbetssätt som gör det möjligt att bibehålla kvaliteten med minskad personalstyrka, säger Gustav Almestad på Farsta bibliotek.

Den kraftiga nedskärningen på biblioteken sker efter flera år av minskade resurser genom utebliven uppräkning för ökade kostnader i form av högre hyror och löner. Uppropet från huvudbiblioteket kritiserar att nedskärningarna kamoufleras med termer som ”utveckling” och ”satsning”. Det är en kritik som också hörs från chefen för Stockholms stadsbibliotek:

– Jag skulle önska mig färre satsningar av tillfälligt slag och att man i stället ökar vår basfinansiering så att vi kan ha stabilitet i vår verksamhet, säger Daniel Forsman.

I uppropet från huvudbiblioteket framhålls att bibliotekens samhällsfunktion samtidigt blir viktigare: ”Medborgarkontor har lagts ner, sjukvården har inte tid att förklara, myndigheter är svåra att nå och människor förväntas vara självgående och sköta sina ärenden digitalt. För oss som arbetar på biblioteket blir det alltmer uppenbart att det för många människor är till biblioteket man måste vända sig”, skriver de 85 anställda. 

– Biblioteken har en demokratisk funktion, de är en plats med låga trösklar där alla är välkomna att söka både information och inspiration på lika villkor. Det är också en plats man kan vara på utan att behöva betala, säger Alice Thorburn vid huvudbiblioteket.