Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Kultur

Papa CJ: ”Jag kommer inte bete mig som er förra finansminister”

”Ingen i Indien håller på med yoga, vi hittade på det för att få vita människor att se dumma ut.” Stockholmsaktuelle Papa CJ har gjort stå upp på fem kontinenter och driver med omvärldens bild av Indien.

”Å, du är från Indien, vad trevligt! Kan du berätta hur jag kan defragmentera min hårddisk?”

När Papa CJ turnerar nationella stereotyper om Indien är det inte sällan den indiska publiken som skrattar sist. På en dansfestival i Indien riktade han en hälsning till de internationella gästerna:

”Mucka inte med det indiska folket. Vi kommer från Kamasutrans land och kan fucka er på fler sätt än ni kan räkna till.”

– Jag reser runt i hela världen som indisk komiker, så för mig känns det viktigt att prata om min kultur och folks uppfattningar om den. Ett skämt jag brukar dra är att jag träffar en engelsk person som säger: ”Å du är från Indien? Jag vet hur indier är, jag har sett ’Slumdog millionaire’. Och då svarar jag att jag vet hur engelsmännen är, för jag har sett ”Mr Bean”, säger Papa CJ på en knastrig telefonlinje några dagar innan ankomsten till Sverige där han ska framträda på Stockholms kulturfestival.

Läs mer: Sex höjdpunkter från Stockholms kulturfestival

Forbes Magazine har kallat honom ”den indiska ståuppens globala ansikte”. Papa CJ är 40 år och född i New Delhi. Han har en Oxfordexamen i ekonomi och bodde under 2000-talet i London, där han också slog igenom som ståuppartist. I dag har han stått på scen mer än 2 000 gånger, framträtt tillsammans med Russell Peters och haft föreställningar på en rad internationella tv-kanaler.

Jag kommer inte bete mig som er förra finansminister och hänga ut snoppen på scen.

Att skämta om bilden av Indien för en internationell publik ser han som ett tillfälle att korrigera felaktiga fördomar, berättar han. Men också att leka med uppfattningar som bottnar i verkligheten, som skämtet om att yogan skulle vara ett påhitt för västerlänningar.

– Mer än allt annat gillar jag att bara ha roligt. Skratt är ett språk som talas över hela världen. Det är ett fantastiskt sätt att ena människor, när man skrattar tillsammans förenas man som grupp. Den här festivalen ska föra Indien och Sverige samman och min roll i den här föreningen är att framkalla skrattet.

När Papa CJ uppträder i ett nytt land brukar han oftast anlända några dagar innan för att bekanta sig med den lokala kulturen. Då går han ut på gatan och pratar med folk. Under telefonintervjun frågar han vad som är typiskt svenskt och om det har skett någon skandal i Sverige den senaste tiden. Jag nämner klichébilden av svenskar som fåordiga naturälskare och att vår förra finansminister Anders Borg påstås ha visat könet på en fest i skärgården. Det där om ex-finansministerns blottning intresserar honom.

Papa CJ har uppträtt i fem olika världsdelar och har lärt sig vilka skämt som fungerar globalt, oavsett kulturskillnader.

– En del skämt är universella, du kan till exempel prata om relationer, om Donald Trump, om hur det är att bli äldre. Men presentationen kan behöva anpassas. På vissa platser i USA är ståupp som snabbmat: skämten ska radas upp efter varandra. I England å andra sidan, där det finns en annan kultur av stå upp, kan du berätta en tre minuter lång historia och räkna med att folk kommer att ha tålamod. I Sydostasien kan publiken vara lite väl artig. Då är det bäst att gå in i folkmassan och interagera med den, för att väcka folk.

Det är i Storbritannien Papa CJ har uppträtt mest, fler än 700 gånger. Efter fyra år som managementkonsult i London hade han betalat av sina studielån och tog ett sabbatsår 2004.

– Under det året åkte jag till Edinburgh och såg för första gången en ståuppföreställning. Jag tyckte det var fantastiskt: där stod en kille på scen, han hade en mikrofon i ena handen, en drink i den andra, och han hade bara roligt. Det var hans jobb! Jag tänkte att det här måste vara den mest underbara grejen att syssla med, så jag sa upp mig från mitt jobb och gjorde 250 uppträdanden på 10 månader. Jag ångrade mig aldrig.

Som indier på brittiska scener brukar Papa CJ flika in några skämt om Storbritanniens koloniala förflutna, bland annat ett som utgår från den brittiska debatten om invandring: ”Så ni klagar på invandringen? Ni styrde över oss i 200 år, men förväntade er inte att vi skulle följa med er tillbaka?”

– I debatten om Brexit hörs också många klagomål på att utlänningar kommer och tar deras jobb. Det kommenterar jag med ett skämt om call centers: ”Hör ni, vi kan ta era jobb medan vi stannar kvar hemma.”

Hur ser du på skämt om nationella klichébilder, är de ett bra sätt att desarmera fördomar eller riskerar de att befästa stereotyper?

– Jag tror inte att det finns ett rätt svar på den frågan, men vad som är viktigt med all komedi är intentionen. När man står på scen förstår publiken ganska snabbt vem man är som artist och vad man har för avsikt. När de inser att ens avsikt är god kommer de tillåta en att leka med den och komma undan med att vara lite fräck, säger Papa CJ och tillägger:

– Men ni behöver inte oroa er: jag kommer inte bete mig som er förra finansminister och hänga ut snoppen på scen.

Papa CJ

Aktuell: Uppträder på Stockholms kulturfestival på lördag 19/8 kl 21.30-22.30, Skeppsbron. Dessutom ett kortare framträdande under tisdagskvällen på Gustav Adolfs torg.

Bakgrund: Född i New Delhi, Indien, 1977. Bosatt i London under 2000-talet men flyttade 2008 tillbaka till Indien. CJ är initialerna på hans namn, som han håller hemligt. Papa betyder ”pappa” på hindi.

Utbildning: Mastersexamen i ekonomi på University of Oxford.

Yrkesliv: Började som managementkonsult och sadlade om till ståuppkomiker. ”Yrkena är inte så olika, man snackar bullshit i bägge. Skillnaden är att en managementkonsult måste kyssa många arslen medan en ståuppkomiker kan sparka arslen.”

Engagemang: Arbetar också med välgörenhetsprojekt, främst för att förbättra barns och kvinnors situation i Indien.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.