När författaren Per Hagman var nybliven stockholmare kunde Sveavägen om sommaren maximera känslan av storstad och minimera minnena av småstad. Varje oljud var välkommet. Trettiotvå år senare tar han en promenad längs gatan och den obevekliga förändringen. I dag får endast motorfordon lukta och låta. Men behovet av glass är sig likt.