Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-16 17:34

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/per-m-det-mest-franska-av-bakverk-kom-nog-fran-wien/

Kultur

Per M: Det mest franska av bakverk kom nog från Wien

Foto: TOMAS OHLSSON

Kåseri. Det är sannolikt att någon bagare i gamla Österrike haft ett finger med i degen när den första croissanten kom till.

Per M: Det mest franska av bakverk kom nog från Wien

Vi bjöd ett tiotal vänner i den lilla sydfranska staden på söndagslunch. En livlig del av diskussionen handlade om vilket av Pézenas åtskilliga bagerier som gör den bästa croissanten. Här rådde ingen enighet, däremot kring vilken som gjorde den minst lyckade.

Men även en oskicklig bagares nöd-croissanter för en knapp euro hävdar sig väl mot dem som Stockholms unga och framgångsrika är villiga att betala tre gånger så mycket för på Stockholms innebagerier.

”Butiksbakade” men egentligen fabrikstillverkade, frysta och förformade styggelser i snabbköpen ska vi inte ens tala om. Min kräva kräver klassiska croissanter för att jag ska få en bra start på dagen.

Men om än förknippade med Frankrike, var kommer de ifrån? Franska från början?

Antagligen inte. Det är sannolikt att någon bagare i gamla Österrike haft ett finger med i degen när den första croissanten kom till. Den österrikiska kipferln är omnämnd redan på medeltiden, och kan vara en föregångare till de viennoiserier som sedan kanske blev våra croissanter.

En historia förtäljer att Wiens nattarbetande bagare en novembermorgon 1683 hörde hur de belägrande osmanerna försökte forcera stadsmuren. De varnade snabbt stadens försvarare som slog tillbaka turkarnas anfallsförsök.

De vaksamma bagarna skapade sedan som minne av den krigsavgörande händelsen ett bröd format som islams halvmåne.

Den olycksaliga österrikiskan Marie-Antoinette ska senare ha varit så förtjust i croissanter att hon på 1770-talet som fransk drottning lät baka dem för att trösta sig vid hovet i Versailles. Men att hon aningslöst ska ha sagt att folket kunde äta bakelser om de inte hade råd med bröd är inte belagt.

Att ett shariaråd i den syriska staden Aleppo sommaren 2013 utfärdade en fatwa mot croissanten lär dock vara sant. Enligt Le Monde gjorde det religiösa dekretet denna smördegsskapelse till haram på grund av att den symboliserade kolonialt förtryck och tidigare europeiska segrar över muslimer, som den ovannämnda vid Wien.

Detta är till att ha baktankar, som för en kafir som jag förstås gör croissanten till ännu mer av en fransk frukostfrestelse att aldrig förakta.