Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-13 11:35

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/per-m-violinisten-som-fick-en-drill-av-djavulen/

Kultur

Per M: Violinisten som fick en drill av Djävulen

Giuseppe Tartini får besök av Djävulen i en dröm. Etsning av Louis-Leopold Boilly 1824.
Giuseppe Tartini får besök av Djävulen i en dröm. Etsning av Louis-Leopold Boilly 1824. Foto: The Picture Art Collection/Alamy Stock Photo

Kåseri. Efter att ha lärt sig spela fiol som franciskanermunk sålde Giuseppe Tartini sin själ för en melodi – som fortfarande spelas.

Jag tror att Djävulen spelade mer sofistikerad violin i Italien för trehundra år sedan än i djupa amerikanska södern på 70-talet. I alla fall hade nog gamla Giuseppe Tartini lett lite överseende om han lyssnat på duellen mellan Satan och unge Johnny i ”The Devil went down to Georgia”, en av kulturhistoriens många vadslagningar, där Faust, Paganini, Robert Johnson och Adrian Leverkühn bara är några som sett kortsiktigt där förföraren Mefistofeles haft långt längre perspektiv.

Kaxige Johnny vinner förstås duellen: ”I done told you once, you son of a bitch, I'm the best that's ever been.”

Giuseppe Tartini var dock bättre, mycket bättre. Men frågan är om han skulle blivit en av sin tids främsta violinister om inte ursprungsplanerna kommit på skam.

Tartini födddes i grannskapet av Venedig, men levde större delen av sitt liv i Padua. Där studerade han juridik, och med än större entusiasm och framgång fäktning, kanske en delförklaring till hans banbrytande stråkföring. Hans far hade gått hädan, men om denne varit i livet fortsatt motsätta sig sonens äktenskap med en av sina kvinnliga elever – som därtill var av lägre börd. Denna låga börd hindrade inte en mäktig kardinal och rival att anklaga Tartini för olaga bortförande av den unga kvinnan.

För att undgå åtal flydde Tartini till ett liv som franciskanermunk i Assisi. 1710 låste han in sig i klostret där för att lära sig traktera violin på allvar. Då var han arton år, en hög ålder för den som vill bli verklig virtuos.

Men fiolspelet tog skruv. Säkert hade han också gagn av sitt möte med Djävulen, som kom till honom i en dröm 1713 och inspirerade den unge kompositören till att sälja sin själ för ”Djävulsdrillen”, den sköna och extremt svårspelade violinsonaten i g-moll, eller ”Il trillo del diavolo” som italienarna säger. Det finns förstås en uppsjö av inspelningar. Jag gillar tolkningen på albumet ”Nathan Milstein plays Vivaldi, Corelli and Tartini” (RHI 2014).

Tartini, hemmahörande i barocken men förebådande romantiken, utsågs 1721 till kapellmästare vid Basilica di Sant'Antonio i Padua, skrev över fyrahundra sonater och konserter för violin, publicerade musikteoretiska verk om bland annat akustik, och startade 1728 en violinakademi som lockade elever från hela Europa.

För dem upprepade han sin maxim att ”den som vill spela väl måste kunna sjunga väl”. 

Det gick alltså bra för honom, åtminstone i detta liv. Var den flitige Tartini hamnade efter att han gått bort i Padua 1770 förtäljer inte historien. Men ”Djävulsdrillen” framförs fortfarande. Och hans Stradivarius från 1715, numera i amerikansk ägo, är än i dag i fullt bruk.

Läs fler kåserier av Per M, till exempel om alla de företeelser som har fått namn av människor utan att vi tänker på det.

Ämnen i artikeln

Kåserier

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt