Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Kultur

Peter Tillberg trollade med verkligheten

Konstnären Peter Tillberg blev 69 år gammal.
Konstnären Peter Tillberg blev 69 år gammal. Foto: Ewa Rudling/TT

Han var en av 1970- och 80-talens främsta och tydligast stilbildande konstnärer. DN:s Jessica Kempe minns Peter Tillberg, som skapat flera av den svenska konsthistoriens verkliga klassiker.

Mitt första minne av hans måleri är från 1971. I Stockholm. Då målade han bilder av dörrar. Motivet hade dykt upp under en vistelse i London efter studierna på Konstakademien. På sitt milda vis förklarade Peter Tillberg för oss att han i dörrens belägenhet och symbolik, form och färglager hittat sitt eget bildspråk. Ja, rentav sig själv. På långt håll kunde hans dörrmålningar se fotorealistiska ut. Men på nära håll inträffade något annat, förtrollande. Med överlappande färgskikt, rumsliga förskjutningar och nedskruvade kulörer bröts ytan upp för att lämna plats för dörrens under- och dubbelbetydelser. Så skapade Peter Tillberg en unikt egen magisk realism där målningarnas stenar, ventilationsskåp och parkbänkar berättade om sina väsen och uppdrag.

Det har sagts att Peter Tillbergs målning ”Blir du lönsam, lille vän?” från 1972 är Sveriges mest kända tavla. Hur kom det sig att hans bild av den stillsamma skolklassen i det avskalade funkis-klassrummet omedelbart blev både en klassiker med central plats på Moderna museet – och en tidsikon som fortfarande används, sprids och väcker starka känslor. Beror det på att målningens elever stumt och underifrån ser betraktaren rakt i ögonen? Utom en elev, som drömmande tittar ut genom fönstret. Perspektivet placerar åskådaren i en dubbelroll. Å ena sidan i lärarens och skolsystemets upphöjda maktposition. Å andra sidan i iakttagarens igenkännande utanförposition.

Ovanför klassen svävar de obligatoriska lampgloberna i vitt glas. Likt oåtkomliga månar. I ett radioinslag (i P1 den 12 november 2011) berättade Peter Tillberg att det var sin egen instängda mellanstadietid han ville skildra, på Torpaskolan i Göteborg. En tillvaro som förändrades när familjen flyttade till skånska Viken utanför Höganäs.

Under 1970-talet och med den frihetslängtande gestalten som återkommande motiv målade Peter Tillberg en rad andra uppmärksammade tidsbilder. Med målningar som ”Mitt i Sverige”, ”Jonas och TV:n” och ”Huset mittemot” tog han sig in bakom folkhemsfasader och persienner för att skildra oron, skuggorna och uppbrottslängtan. I villakvarteret öppnar sig en stor, svart grop i gatan. Ett slukhål, en hägring eller en vattenspegling? Bilder att bo i, legendariskt sammanställda i boken ”Svenska bilder” 1976, med texter av barndomsvännen och författaren Reidar Jönsson.

Gestalten som vill göra sig fri och bryta förstelningar försvann aldrig ur Peter Tillbergs konst, den finns i såväl måleri som skulptur, scenografi och illustrationer. Den ändrade bar karaktär och förvandlades snart till den mäktiga varelsen ”Den onämnbare” som med sin långa snabel ger färg åt världen. Eller om det tvärtom är så att den suger musten ur världen.

När Peter Tillberg och hustrun, konstnären Kerstin Schild-Tillberg, mot slutet av 1980-talet flyttade till Provence i södra Frankrike utvecklades hans nya sago- och mytvärld. Ur trädgrenar och pinnar, lergods och svarta kolstift frigjorde sig urväsen och blandfigurer. Nu kan jag se att ”Äggsamlaren” länge låg inbäddad i Peter Tillbergs mångbottnade måleri.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.