Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur

Finland förlorade slaget om sitt eget varumärke

Foto: Janerik Henriksson/TT

Philip Teir om #Suomi 100.

En vän lade nyligen upp en bild på Facebook av en hylla för facklitteratur i en finländsk bokhandel. Den bestod enbart av biografier om män: ishockeystjärnor, nyligen tillnyktrade rockmusiker, politiker, gamla schlagersångare, samt flera hyllmeter litteratur om Vinterkriget och Mannerheim.

Hashtaggen ovanför bilden var #Suomi100, eller #Finland100. Man kan nog säga att Finlands fest­årskommitté förlorade slaget om sitt varumärke innan det ens hade börjat. Hashtaggen #Suomi100 var tänkt som ett sätt att markera att det i år gått hundra år sedan Finland blev en självständig nation.

Men #Suomi100 har snabbt fått eget liv och har placeras ironiskt framför artiklar om vapenexport, negativa asylbeslut, sextrakasserier och nyheter om regeringskriser.

Den vanligaste repliken jag hört under jubileumsåret är: När är det slut? Följt av ett långt stön.

Visst, det är enklare att ironisera än att uttrycka oförställd glädje över nationell gemenskap. Men tröttheten har nog också att göra med nationalismens allt större synlighet i medierna. Finland har, precis som många andra länder i Europa, en växande nationalistisk rörelse och bland annat Nordiska motståndsrörelsen (som snart kommer att förbjudas i lag i Finland) planerar marschera i Helsingfors under självständighetsdagen på onsdag, sannolikt med förstärkning från Sverige.

Därför är det inte konstigt att många är ambivalenta till hur man egentligen ska fira.

Finlands självständighet 1917 skedde dessutom inte med fanfarer. Finland hade knappast blivit självständigt – åtminstone inte den turbulenta hösten för hundra år sedan – om det inte hade varit för bolsjevikernas revolution. Det var först när Ryssland officiellt erkände Finlands självständighet som andra länder, bland annat Sverige, följde efter.

Samtidigt hade man arbetat konsekvent för självständigheten, och det arbetet hade rötter i 1800-talets nationalistiska rörelser. När det gyllene tillfället äntligen kom var ändå det mest en formalitet. I Finland rådde hungersnöd och för de flesta var den 6 december en helt vanlig dag.

Det kan vara därför som de två krigen, Vinterkriget och Fortsättningskriget, allt mer kommit att förknippats med firandet.

Under jubileumsåret 2017 var den stora kultursatsningen Aku Louhimies nyfilmatisering av Väinö Linnas ”Okänd soldat”, en film som redan på premiärhelgen drog rekordpublik. I samband med filmen lanserades diskborstar, golvmoppar och kolsyrat vatten.

Finns det något annat nordiskt land där man kan hänga upp sin tvätt på en torkställning med motiv från andra världskriget?

Har man vuxit upp med den här krigsnostalgin är det med ambivalenta känslor man tar del av firandet, hur mycket respekt man än känner för Finlands krigsveteraner. Sångaren Mattias Björkas har skrivit om motståndet mot det finländska manlighetsidealet i Vasas flora och Faunas låt ”Släkt med Lotta Svärd”: ”De ville ha mig till Dragsvik, men jag är bara lojal med dem som inte ids/ Så jag tog och förfalskade min pappersexcersis”.

I Dragsvik finns Nylands brigad där många finlandssvenska beväringar gör sin militärtjänst. Här fanns också ett av inbördeskrigets mest ökända fångläger, som författaren Sture Lindholm skildrar i en ny bok. Det har tagit många årtionden för de här historierna att se ljuset, skildringar av hur finländare lät sina egna landsmän dö i lägren, bara några månader efter självständigheten. I juli 1918 dog i medeltal 30 personer dagligen i Dragsvik.

Det är också en historia som måste rymmas inom #Suomi100-hashtaggen.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.