Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-11 07:24

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/protester-mot-staty-av-svensk-slavhandlare/

Kultur

Protester mot staty av svensk slavhandlare

Louis De Geer
Louis De Geer Foto: TT

Statyn av köpmannen och slavhandlaren Louis De Geer i Norrköping väcker debatt. Kritiker vill se att statyn försvinner, skriver SVT Kultur.

TT Text

Statyer av tidigare slavägare välts runt om i världen i svallvågorna av demonstrationerna som följt efter amerikanen George Floyds död. Debatten har nått Sverige där statyn av köpmannen Louis De Geer i Norrköping nu möter kritik.

Enligt kommunstyrelsens ordförande Lars Stjernkvist (S) har invånare lämnat in synpunkter på statyn.

– En del medborgare har hört av sig och politiker har ställt frågan. Men vi ska inte radera vår historia, säger han till SVT.

Industri- och köpmannen Louis De Geer levde i Norrköping under 1600-talet. Statyn av honom är utformad av Carl Milles och står på Gamla torget.

Kritiken mot statyn grundar sig i att Louis De Geer under sin levnad idkade svensk slavhandel i Västafrika via företaget Afrikanska kompaniet.

– Han var delaktig i samma slavhandel som Edward Colston, statyn som de kastade i floden i Bristol, säger Magnus Rodell, docent i idéhistoria vid Södertörns högskola, till SVT.

Magnus Rodell vill inte att statyn av Louis De Geer ska gå samma öde till mötes.

– Sätt dit en plakett i stället där det står att ”här har vi mannen som grundade den svenska slavhandeln tillsammans med drottning Kristina”. Då kan man lära sig något, nämligen att Sverige också var ett land som ville ha kolonier. Det är en historia som behöver berättas, säger han till SVT.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt