Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Kultur

”Regeringen bryter mot grundlagen”

Regeringen inför förhandsgranskning av nya programtjänster i SVT, SR och UR. Public service-bolagens chefer är mycket kritiska och menar att beslutet strider mot grundlagen.

Regeringen beslutade på torsdagen att införa ett system med förhandsprövning för nya programtjänster i alla tre public service-bolagen – Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion. I klartext handlar det om en åtskillnad av public service och andra medieaktörer. Public service-bolagen ska inte syssla med sådana program och medietjänster som, enligt regeringen, förstör marknaden för de kommersiella kanalerna. När SVT har en ny programidé ska den anmälas till regeringen som låter tjänstemännen på den nya Myndigheten för radio och tv godkänna eller underkänna.

Anledningen till att införa förhandsprövning formulerar kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth (M) så här i ett pressmeddelande:

– Det är viktigt att hitta en balans mellan bolagens utvecklingsbehov och skyddet för övriga aktörer på mediemarknaden.

De tre högsta cheferna på SVT och SR menar att förhandsprövningen strider mot den svenska grundlagen. De menar att det främsta skyddet för ett oberoende public service ligger i den grundlagsfästa yttrandefriheten. När en innehållsprövning nu införs ligger den vid sidan om yttrandefrihetsgrundlagen.

Villkoren som styr public service-bolagens verksamhet utfärdas med stöd av radio- och tv-lagen som i sin tur är en lag som följer yttrandefrihetsgrundlagen. Den finns i det så kallade sändningstillståndet.

– Utifrån den lagstiftningen hade man inte kunnat utfärda de här reglerna. Nu lägger man dem i anslagsvillkoren. Min uppfattning är att det strider mot grundlagen, säger SR:s vd Mats Svegfors till DN.

Normalt brukar en lag eller förordning åberopas som stöd för nya regler. Men i det här fallet bygger regeringens beslut bara på en rapport.

SVT:s vd Eva Hamilton påpekar dessutom att instruktionerna till mediemyndigheten är otydliga om det som rör hur allmännyttan av en ny tjänst respektive dess marknadspåverkan ska viktas. Otydligheten öppnar för en godtycklig tillämpning.

– Tänk om den offentliga vården stoppas från att ta till sig de senaste behandlingsmetoderna, utan dessa skulle vara förbehållna privata aktörer? Public service bör inte bara ha möjligheten utan även uppdraget att utvecklas med sin tid och sina användare, säger Eva Hamilton i ett pressmeddelande.

På den här punkten
finner Mats Svegfors ännu en anledning till oro.

– Radio- och tv-myndigheten ska skicka ut vår verksamhetsidé på remiss till de kommersiella aktörerna på marknaden innan vi kan lansera tjänsten. Det kommer att dröja tre fyra månader innan vi får ett beslut. Under den tiden kan kommersiella aktörer rakt av ta vår idé och genomföra den. Det är förödande för en organsation som bygger på kreativitet, säger Mats Svegfors.

De kommersiella mediebolagen, däribland TV 4, har enligt Svegfors ”utövat rejäl press på regeringen för att begränsa public services utvecklingsmöjligheter”. Inte minst har SR:s utarbetade webb varit föremål för kritiken från marknaden.
Eva Hamilton har också ett exempel från SVT:s verksamhet som skulle kunna få problem med de nya reglerna.

– Om de här reglerna hade funnits när vi lanserade SVT Play tror jag inte att vi hade fått göra det, säger hon till TT Spektra.

Det här är prövningsreglerna

Upprinnelsen till de nya prövningsreglerna finns i Storbritannien. Sedan år 2007 finns regler som hindrar public service-bolaget BBC från att göra nysatsningar och ändringar i programverksamheten utan att i förväg begära tillstånd av stiftelsen BBC Trust. Inför varje satsning görs ett ”public value test” för att se hur stort allmänintresset är för det nya programmet. Detta vägs sedan mot det eventuella intrång på den konkurrensutsatta mediemarknaden som programmet innebär.
Efter hand blev den engelska prövningen en EU-fråga och krav på public service-bolagen i Europa att genomföra ”public value-test” och ”market impact”.
Den svenska förhandsprövningen har sin grund i ett meddelande från EU-kommissionen om statsstödsreglernas tillämpning på radio och tv i allmänhetens tjänst. Den svenska utformningen ligger nära kommissionens minimikrav.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.