Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-04-09 04:22

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/rem-koolhaas-synar-landsbygdens-tysta-revolution/

Konstrecensioner

Rem Koolhaas synar landsbygdens tysta revolution

Bild 1 av 4 Vy från ”Countryside, The Future” på Guggenheim i New York
Foto: Laurian Ghinitoiu courtesy AMO 9
Bild 2 av 4 Vy från ”Countryside, The Future” på Guggenheim museum i New York
Foto: David Heald
Bild 3 av 4 Utställningsvy från Guggenheim
Foto: LAURIANGHINITOIU
Bild 4 av 4 Vy från Guggenheim
Foto: Laurian Ghinitoiu courtesy AMO

På Guggenheimmuseet i New York utforskar arkitekten Rem Koolhaas och hans lärljungar det senaste decenniets radikala förändringar av landsbygden. Björn Ehrlemark har sett en rik utställning om den nya utbredningskulturen.

En stor, grön traktor står parkerad på Fifth Avenues trottoar. En 12-tons Deutz-Fahr 9340 Warrior TTV med ISOBUS-touchscreen och satellitguidning, för att vara exakt. Den agerar inkastare till Guggenheimmuseet och utställningen ”Countryside, The Future” av arkitekten Rem Koolhaas och hans lärjungar på tankesmedjan AMO.

Längs den spiralformade rampen som leder upp genom gallerirummen har tio år av research om ”landsbygden” tapetserats på väggarna, klistrats i taket, och spridits ut på golvet. Varje varv tar sig an en ny tematik: eskapism, politisk design, experiment, bevarande, teknisk kontroll. Det är en kalejdoskopisk virvelvind av information, men resan börjar i två enkla avstamp.

Det första är självbiografiskt: för tio år sedan noterade Koolhaas att den schweiziska by där han brukar semestra inte var sig lik. Invånarna blev färre men bebyggelsen växte. Jordbruket, industrin och hushållen stöptes om framför hans ögon och med dem det pittoreska alplandskapet. Där han hade förväntat sig stabilitet såg han istället en undanskymd revolution.

Vy från ”Countryside, The Future” på Guggenheim museum
Vy från ”Countryside, The Future” på Guggenheim museum Foto: David Heald

Det andra perspektivet är storslaget: den FN-rapport från 2007 som slog fast att hälften av världens befolkning numera bor i städer. Men, påpekar utställningstexten, lika många är fortfarande inte stadsbor. Och livet i icke-staden, som sägs utgöra 98% av planetens yta, måste anpassa sig i minst samma hastighet som den globala urbaniseringen.

Vertikalt genom de sex våningarna löper också ett myllrande kollage av bondgårdsleksaker, pig- och drängmode, countrymusik och pickuptrucks. Bilderna vänder blicken bort från satellitperspektivet och blottar istället vår popkulturs torftiga föreställningar om den så kallade landsbygden. 

Arkitektens blick på stadens omland är något exotiserande och lite väl tvärsäker. Den leker med den tradition av nykolonialt storhetsvansinne som i utställningen presenteras genom olika totalitära designprojekt för provinserna – vända floder i Sibirien och så vidare – men håller sig på ett rimligt säkerhetsavstånd. Passagen om hur Marie Antoinette brukade lajva rustikt gårdsliv på Versailles är troligen en mer användbar läxa.

Det är också svårt att urskilja de hundratals studenter, medarbetare och experter som bidragit till innehållet. De är med i eftertexterna, medan Rem Koolhaas sitter ohotad i regissörsstolen. Men om det inte varit för hans namn och anspråk, hade frågan ens varit på agendan? Det är i sig en bedrift av Koolhaas att landsbygden nu diskuteras djupt och brett i arkitektursamtal och på kultursidor. 

Det har hunnit gå fyrtio år sedan hans karriär rivstartade med boken ”Delirious New York”. I ett ”retrospektivt manifest” för Manhattan menade han att dess ”trängselkultur” under första hälften av 1900-talet var ett extatiskt byggnadslaboratorium – som i smyg blev den moderna arkitekturens huvudstad, medan samtidens torra arkitekter hade sin uppmärksamhet på annat håll. 

Collage på utställningen
Collage på utställningen Foto: David Heald

Storstaden sökte sig ända in i namnet på det arkitektkontor Koolhaas startade: Office for Metropolitan Architecture, OMA. Idag har det filialer på fyra kontinenter och har såväl producerat agendasättande utställningar och böcker, som byggt stadsbibliotek i Seattle, konserthus i Porto, tv-högkvarter i Beijing och lyxbostäder i Norra Tornen, Hagastaden i Stockholm.

Ska Rem Koolhaas nu pensionera sig i en lika experimentell tid, präglad av en ”utbredningskultur” utan mittpunkt?

Utställningens uppåtgående spiral avslutas i en kombination av kuriosakabinett och lantbruksmässa. Självlärande maskiner som sår, sållar och skördar är inte fantasier. De möter oss som färdiga produkter ur katalogen. Monumentala fotografier visar precisionsjordbrukets nya landskap. Utslängda i en grusig dalgång i Nevada ligger datacenter och robotiserade varulager, de största byggnader som någonsin skapats.

”Det har inte kommit någon arkitektur med samma kraft på hundra år” noteras det i en bisats. Skyskraporna som hänförde en ung Rem Koolhaas har lagt sig ner att sova ute i öknen och de monumentala byggnaderna breder istället ut sig längs med horisonten. 

”Countryside, The Future” presenterar inga arkitektritade lösningar för våra nya, horisontella värld, utan nöjer sig med en vägg av frågor. Ett rikt arkivmaterial kombineras med en nyfikenhet inför de krafter som omformar ytan på vår planet – och en medvetet avvaktande inställning som varken fördömer eller hyllar det som sker. Detta är en observation av ett främmande territorium från ett tryggt utkikstorn. 

Björn Ehrlemark är frilansande arkitekturskribent