Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur

Ritningar över Stockholm blir världsarv

Stockholms unika dokument över den historiska staden utses till världsarv. Stadens samling innehåller ritningar över alla byggnader som sökt bygglov sedan 1713 – ett unikt arkiv över en stads framväxt.

Stockholms stads bygglovsritningar från 1713 och framåt blir en del av världsarvet. Det har FN-organet Unesco beslutat. Beslutet har följt på ett ansökningsförfarande, och Stockholms har fått godkänt. Ritningarna kommer att ingå i registret ”Memory of the world” där alla sorters dokument och material ingår, till exempel sten, pergament, film- och ljudupptagningar.

– Det här är otroligt kul. Vi är glada för att vi värderas, och godkännandet bekräftar vårt påstående att det här är en unik samling, säger Lennart Ploom, stadsarkivarie.

Sverige har redan 14 världsarv, men då rör det sig om landskap som på Öland eller byggnader som Drottningholms slott. Stockholms bygglovsritningar är en form av immateriellt världsarv. Tidigare finns Silverbibeln.

Det är på Stockholms stadsarkiv byggloven finns. Bland ritningarna ingår byggnader och hus av varierande slag, från enkla stugor för fattigt folk till de välbärgades flotta hem och dessutom alla sorters administrativa, kommersiella och industriella komplex liksom skolor. De flesta av de tidigt avbildade byggnaderna finns inte längre kvar, vilket gör ritningarna till ett särskilt tydligt dokument över en svunnen stad.

– Det intressanta med vår samling, som tillsammans med stadsplaner uppgår till ungefär 2,5 miljoner ritningar, är att man kan se hur inomhusmiljön förändrats för stockholmarna. Förutom nybyggnationer och ombyggnationer ser man anpassningen efter den nya tiden, utedassen som rivs, centralvärmen som installeras, säger Lennart Ploom, medan han iklädd vita bomullsvantar håller upp bygglovsritningen för Teatern Mosebacke på dåvarande Källargränd.

Till viss del har dokumentationen kunnat göras för att Stockholm inrättade en byggnadsnämnd 160 år innan det blev lagfäst (1875) att alla svenska städer skulle ha en sådan nämnd. Och samlingen är komplett, en viktig faktor för att Unesco skulle världsarvsmärka. Här finns alla bygglov, även för de byggnader som aldrig byggdes.

Stockholm har också varit lagom stort för att centralt kunna samla dessa dokument. Från byggnadsnämnden har materialet gått – och går – till Stadsarkivet. I större städer än Stockholm kan insamlandet ha varit utlagt i flera stadsdelar, i vissa av dem har materialet gått förlorat.

– Till följd av bränder eller andra olyckor, sådant som Stockholm klarat sig bra ifrån, säger arkivarien ­Johan Nordinge.

Unikt är också tidsspannet. Den äldsta ritningen från 1713 gäller en nybyggnad av ett privathus på Bastugatan. För att visa bredden har arkivarien också lagt fram ett bygglov från 1831 där kung Carl XIV Johan satt sin namnteckning, arbetarbostäder vid Serafimerlasarettet, ett kollektivhus från 1950 i Nockebyhov och en ritning på Konsumhuset vid Slussen från 1939.

I och med att Stadsarkivets samling nu blir världsarv hamnar arkivet på den internationella kartan. Det ställer nya krav på att bevara för framtiden. Ökad tillgänglighet är också ett krav.

– Ja, vi måste lägga mer kraft för att nå flera. På 90-talet, innan vi började digitalisera det här materialet, var det mest konstvetare som var intresserade. I dag har intresset ökat, människor är intresserade av det hus man bor i och områdets historia.

Målet är att hela samlingen ska ditigaliseras, men redan nu kan man hitta mycket på Stadsarkivets hemsida.

Stockholms kultur- och fastighetsborgarråd Madeleine Sjöstedt (Fp) är stolt.

– Visst är det här stort. Jag har varit med när de byggda världsarven utsetts, det är en svår tröskel att passera. Särskilt roligt är det för att ritningarna inte är ett avslutat dokument utan ett ständigt pågående, säger hon.

Sedan 1992 har Unesco sett till att bevara värdefulla arkiv och samlingar med syfte att motverka kollektiv glömska. Förutom Stockholmssamlingen har 45 andra ansökningar fått godkänt, och till i dag existerar 283 arkiv i världsminnet. Bland de elva nya länderna som inkluderats är Bulgarien, Japan, Guyana och Mongoliet.

Sverige har 14 världsarv

Stockholm har redan två världsarv.

Drottningholms slott med omgivande park från 1700-talet, dessutom Skogskyrkogården vars formgivna landskap är ett av den moderna arkitekturens viktigaste bidrag.

 

Övriga Sverige kan skryta med världsarv från norr till söder. Södra Ölands odlingslandskap och Alvaret har bland annat en unik flora, och Laponia längst i norr är en av Västeuropas sista stora vildmarker.

 

De andra svenska världsarven är:

Struves meridianbåge vid norska gränsen, som med sina mätpunkter genom tio länder hjälpte till att mäta jordklotets storlek på 1800-talet.

Gammelstads kyrkstad.

Höga kusten.

Falun och Kopparbergslagen.

Engelsbergs bruk från 1700-talet som var ett av världens mest framgångsrika järnbruk.

Birka och hovgården.

Hällristningsområdet i Tanum.

Hansestaden Visby.

Radiostationen Grimeton med sin långvågssändare

Örlogsstaden Karlskrona.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.