Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-08-11 10:07

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/russell-crowe-drabbas-av-vagvrede-i-unhinged/

Filmrecensioner

Russell Crowe drabbas av vägvrede i ”Unhinged”

Russell Crowe i ”Unhinged”
Russell Crowe i ”Unhinged” Foto: Skip Bolen

Den första större amerikanska ­filmen, efter att biograferna öppnats, skildrar en vit kränkt man som tappar konceptet i trafiken. ”Unhinged” överaskar inte men att se Russell Crowe trycka gasen i botten är aldrig tråkigt.

Den stressade mamman Rachel (Caren Pistorius) måste få sonen Kyle (Gabriel Bateman) till skolan i tid. När bilen framför inte kör fast det blivit grönt hänger hon sig på tutan.

Vid nästa stopp hamnar tjockisen som inte kom iväg sida vid sida med henne. Hon vägrar att be om ursäkt och säger att hon, precis som han, har en dålig dag.

”Du ska bli varse vad en dålig dag är”, säger han.

Den Russell Crowe vi möter i ”Unhinged” förefaller att väga in på minst 150 kg, om nu allt detta är rena rama Crowe eller om en fatsuit är inblandad. När han lägger in hela vikten i sin blängande tjurblick ser han onekligen ut att kunna ge människor en väldigt dålig dag.

I övrigt duger hans rollfigur - namnlös - inte mycket till. Han är en ”Falling down”-loser. Världen har gjort honom orätt. Världen ska få igen. När han möter Rachel har han redan bränt sina skepp. Rachel skulle nog ha varit mer benägen att be om ursäkt om hon upptäckt blodstänken på hans barnsligt ljusblå skjorta.

Upptänd av road rage hänger han på Rachels skruttiga Volvo med sin stora tunga pickup och jagar henne genom gatorna. Strax har han hennes telefon. Då kan han med hjälp av kontaktlistan börja attackera hennes nära och kära.

Det rullar på i ”Unhinged” men det bjuds inga överraskningar. Och greppet med telefonen gör att mycket av laddningen pyser ur filmen.

Crowe ser till att Rachel får hans telefon, så att han kan ringa upp och med hot styra henne. Det blir ett evigt telefonerande. Han kommenterar hennes meddelanden, han tar bilder och skickar henne, han ska prata med Kyle.

Han blir helt uppslukad av telefonens möjligheter. Istället för att koncentrera sig på att vara den stora tunga faran i en stor tung bil bakom Rachel, sitter Crowe plötsligt och rattar samtidigt som han pillar med hennes telefon och talar om för henne att han nu minsann överför hennes sista 2 000 dollar till exmaken. Fokusera! får man lust att ropa, stod det internetbanksärenden eller massmord i kalendern i dag?

Under avbrotten för telefonbestyr sänks tempot och man får på ett fatalt sätt tid att notera alla luckor i logiken. Som att medan Crowes rollfigur utnyttjar all möjlig teknik, har polisväsendet i denna storstad, när larmet går om en vansinneskörning, uppenbarligen inte en enda helikopter att skicka upp. För att bara nämna en besynnerlighet.

Fast så finns förstås alltid den där gaspedalen Crowe med jämna mellanrum får trycka i botten. Man hinner inte få tråkigt.

Men det är tvivelaktigt om det är riktigt att, som gjorts i en del förhandsartiklar, beskriva detta som den första stora filmpremiären efter Corona-larmet. ”Unhinged” har en stjärna i Russell Crowe men är i allt annat dussinaction.

Se mer. Tre andra filmer om riskbeteende på vägarna: ”Duellen” (1971), ”Mad Max” (1979), ”Death Proof” (2007).

Läs fler filmrecensioner i DN. 

Ämnen i artikeln

Film

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt