Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Kultur

Så avslöjar du ett propagandakonto på sociala medier

Foto: Ismo Pekkarinen

Konton som på sociala medier sprider desinformation och propaganda har blivit ett effektivt vapen i informationskriget. Inför valet den 9 september gör svenska myndigheter sig redo för påverkanskampanjer. Men även enskilda läsare och användare bör rusta sig. DN:s Kristofer Ahlström visar hur.

VAL 2018

Den 13 maj startades ett Facebookkonto i namnet Per-Håkan Abenius. Kontot gav bilden att tillhöra en konservativ person; kristen och mot invandring. Han delade nyheter om polisstationer som stängs av säkerhetsskäl och länkade bland annat till ytterlighetspartiet Medborgerlig samling.

Men personen bakom kontot fanns inte på riktigt. Per-Håkan Abenius finns på riktigt, men det var inte han som startat kontot. Det var heller inte han på profilbilden, den föreställde litteraturprofessorn Johan Svedjedal, som inte har något Facebookkonto. 

Den fejkade profilen bestod alltså av förfalskandet av två personers identiteter. Det spridde främlingsfientlig propaganda. Drygt en vecka senare var det borttaget från Facebook.

Häromveckan hände något liknande på Twitter: en person med namnet Dr Michael Stuart påstod att det inte förekommit någon rysk inblandning i amerikanska presidentvalet. En annan användare svarade honom bestört: ”Men doktorn, ni har ju varit död i tre år!” och länkade till dödsrunan för Dr Michael Stuart, vars fotografi var detsamma som profilbilden till kontot. 

Precis som falska identiteter brukade skapas genom att överta namn från dödsattester användes nu samma taktik för avatarer på sociala medier.

Inför det svenska valet den 9 september finns all anledning att vara uppmärksam på vilka åsikter som uttrycks och sprids på nätet, och av vem. Automatiserade eller fejkade konton har försökt påverka alla större demokratiska processer i USA eller Europa de senaste åren.

Forskare vid University of Southern California fann att vart femte tweet med politiskt innehåll publicerades av botar månaderna innan presidentvalet. Washington Post har avslöjat att sex ryska fejkkonton på Facebook tillsammans lyckades  komma upp i 19 miljoner interaktioner – alltså sammanlagda antalet likes, delningar och kommentarer. 

En studie vid City University i London identifierade drygt 13 000 Twitterbotar som i huvudsak lobbade för Brexit. Oxford University visar samtidigt att var fjärde politisk länk som delades på Twitter under den franska valrörelsen var ”ideologiskt extrem” eller ”konspiratorisk”.

Enorma resurser läggs på att skapa och sprida denna desinformation: enligt Robert Muellers Rysslandsutredning hade en enda rysk trollfabrik, som jobbade med att påverka amerikanska presidentvalet, en budget på 13 miljoner kronor – i månaden.

Peter Wolodarski: Ska Ryssland också manipulera det svenska valet? 

Det handlar om trollkonton som skapar och publicerar desinformation, men även om botar som sprider propagandan vidare. Botar är ett slags mjukvara som programmeras för att automatiskt twittra, spamma och distribuera budskap på en skala som en mänsklig användare aldrig skulle mäkta med.

Fejkkonton är ibland lätta att upptäcka, säger Hugo Ewald, faktakollsredaktör på Dagens Nyheter.

– De är ofta nyskapade, har ofta generiska profilbilder, eller inga alls, och har ofta oproportioneligt få följare i relation till hur många de följer och hur aktiva de är. Deras användarnamn slutar ofta med ett stort antal siffror, vilket som standard läggs till efter redan upptagna användarnamn.

Trollens uppgift är inte alltid att främja en särskild sida eller sponsra en viss ideologi. Till lika stor del vill man skapa kaos och misstro bland de som läser budskapen tills man inte längre vet vad som är tillförlitligt. Målet är att minska förtroendet för medier och myndigheter, öka polariseringen i sociala frågor och i allmänhet få folk att ifrågasätta hela det politiska systemet, framkalla politisk apati och politisk depression inför demokrati och demokratiska val. 

Ingrid Carlberg: Så konspirerar de ryska trollen för att underminera demokratin 

Ett trollkonto kan rent av börja diskutera med sig självt – alltså att flera konton från samma avsändare agerar i ett kommentarsfält eller mejlar – för att ge känslan av en legitim eller angelägen debatt, säger Brit Stakston, mediestrateg och sociala medier-expert.

– På det sättet vill man locka sitt offer att ge sig in i debatten genom att låta det andra "trollet", som är lite mer nyanserat, antingen verifiera ursprungstrollets perspektiv - eller gå i debatt med sig själv. Allt för att utnyttja den djupt rotade mänskliga viljan att svara på tilltal.

Särskilt politiker lockas till det, i tron att journalister och väljare ser det, säger hon.

Sociala medier-plattformarna är medvetna om problematiken. Tidigare i somras gjorde Twitter en storstädning bland sina användare för att rensa ut trollkonton, Expressen rapporterade att Jimmie Åkesson blev av med 22.000 följare på Twitter efter rensningen, var fjärde följare försvann. 

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har fått i uppgift att höja beredskapen i hela Sverige för att skydda det svenska valet. Det är första gången myndigheten gör något sådant inför ett val.

Men ansvaret att genomskåda trollkonton faller även på den enskilde läsaren eller nätanvändaren. Här är fem enkla sätt att avslöja och anmäla trollkonton skapade i propagandasyfte.

CHECKLISTA: Så känner du igen ett trollkonto

Ansvaret att genomskåda trollkonton faller även på den enskilde läsaren eller nätanvändaren. Här är fem enkla sätt att avslöja och anmäla trollkonton skapade i propagandasyfte.

 

1. Hur ser profilbilden ut?

För att se om en bild är stulen räcker det ibland att göra en bildsökning, genom att högerklicka på bilden och sedan välja att söka efter bilden på till exempel Google. På Google Images kan du klistra in adressen till en bild eller ladda upp en bild från din dator. Då hittar du ofta alla instanser av bilden som finns på nätet, vilket ibland visar att bildens ursprung är annorlunda än vad den vill ge sken av.

 

2. Vad heter kontot?

Är namnet rättstavat? Eller har det adderats ett understreck eller andra tecken, som siffror, för att likna den faktiska stavningen? Ibland har kontot ett prefix före sitt namn som titel, som "the real", för att du ska tro att det är en offentlig persons profil. 

 

3. Vad innehåller kontot?

Fejkkonton gillar ofta hundratals tweets om dagen, men har inte någon egen aktivitet. Det tyder ofta på att kontot är skapat i propagandasyfte.

 

4. Måste du interagera med kontot?

Trollens postade åsikter handlar om att frammana starka, negativa känslor genom förstärkta eller förvridna påståenden. Genom att inte mata dem får de ingen näring. Sitt på händerna, eller dölj eller blocka kontot.

 

5. Kan du anmäla det?

Varje tjänst har anmälningsfunktioner – använd dem alltid. Twitter tar regelbundet ned ett stort antal konton. Vill du få ett specifikt konto borttaget är ofta det enda tillvägagångssättet som finns att anmäla och hoppas på det bästa.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.