Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
169 kr/månad

Vakna med DN på helgen. Halva priset på papperstidningen i tre månader!

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-07-16 09:12

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/sa-blev-polens-public-service-medier-en-lognfabrik/

Kultur

Så blev Polens public service-medier en ”lögnfabrik”

Bild 1 av 3
Foto: Lars Lindqvist
Bild 2 av 3
Foto: Lars Lindqvist
Bild 3 av 3 Robert Kowalski var en av flera hundra journalister som fick sparken från public servicemedier i Polen när den nya regeringen tillträdde.
Foto: Lars Lindqvist

När det högerpopulistiska regeringspartiet tog kontroll över public service-medier förvandlades tv och radio till ”lögnfabriker”.

Det säger Robert Kowalski, en av hundratals journalister som rensades ut när Polen bytte regering 2015. Men han är ändå optimist.

Första gången jag träffade Robert Kowalski var i januari 2016. Då hade han just fått sparken från Polens radio efter fyra år som programledare och redaktör för ”Sterniczki”, ett feministiskt program på en kanal som motsvarar svenska P1.

Public service-medier var högsta prioritet för högernationalistiska partiet Lag och rättvisa, PIS, efter valsegern hösten 2015. En ny medielag klubbades igenom på rekordtid och kulturministern Piotr Glinski talade om att ”göra ett hugg och börja om från noll”. I klartext betydde det att samtliga journalister sades upp och tvingades söka sina jobb igen.

Kvar blev de som var beredda att okritiskt följa regeringens linje.

När jag nu träffar Robert Kowalski i Stockholm, där han deltar i ett medieseminarium, tar han fram sin laptop och visar en lista med 235 namn.

– Det här är namnen på alla som fick sparken omedelbart från public service. Och många, många fler har slutat frivilligt sedan dess, säger han.

PIS och dess ledare Jaroslaw Kaczynski hade länge hävdat att polska medier domineras av en ”elit” med vänsteråsikter. Efter makttillträdet såg de chansen att ta revansch och skapa en lojal mediekör enligt den modell som Ungerns Viktor Orbán infört när han kom till makten fem år tidigare.

Den polske journalisten Robert Kowalski. Foto: Lars Lindqvist

Kowalski kallar sig både vänster och feminist. Men hans program hade ingen politisk dagordning, utan hade som sin enkla grundidé att samtliga inbjudna gäster alltid var kvinnor. Politik, kultur och samhällsfrågor debatterades – av kvinnor från såväl PIS som liberaler och vänsterfolk.

– I dag har radion ett program på exakt samma tid, också med bara kvinnor. Det heter ”Damhandväskan” och behandlar ämnen som smink, mode och hur man ska laga en god middag till sin man. Det är nästan komiskt, säger Robert Kowalski.

Allvarligare är att public service har förvandlats till ett oblygt propagandaorgan för regeringen. Särskilt gäller det TVP, den polska public service-tv:n, med flera kanaler.

Ett exempel är hur TVP:s nyhetsprogram behandlar Donald Tusk, den förre polske premiärministern som nu är ordförande i Europeiska rådet. Tusk är Jaroslaw Kaczynskis fiende och väntas ställa upp i det polska presidentvalet nästa år.

Jacek Kurski, den PIS-trogne TVP-chefen, anklagade 2015 falskeligen Tusk för att hans farfar frivilligt skulle ha tagit värvning i tyska Wehrmacht under andra världskriget.

Och nu, inför EU-valet, lät TVP en medarbetare i en högerextrem ungersk webbportal framträda som en ”belgisk journalist” och denne hävdade i en intervju (på franska) att Tusk är en tysk förrädare:

– Jag hyser inte minsta tvivel på att herr Tusk bär Tyskland i sitt hjärta mycket mer än något annat land, hävdade ”experten”. I själva verket har denne Sebastien Meuwissen varit anställd på TVP och talar flytande polska (han har en polsk och en belgisk förälder).

När Tusk besöker Polen, vilket sker allt oftare, väljer stats-tv ofta att inte rapportera om det.

– Eller också skickar de en kameraman någon timme innan han ska framträda, och så visar de bilder från ett tomt torg. Budskapet är att ”ingen ville möta Tusk”, säger Robert Kowalski.

En annan utpekad fiende till PIS var Pawel Adamowicz, borgmästaren i Gdansk som mördades i januari i år. Analysföretaget Newton media har räknat ut att TVP:s olika kanaler nämnde Adamowicz 1.773 gånger under 2018 – cirka fem gånger dagligen – i de allra flesta fall negativt. Han anklagades för korruption, för att gynna nazister och muslimer.

Ett par dagar efter mordet sa Adamowiczs änka Magdalena i en intervju att TVP hade ansvar för makens död, eftersom kanalerna hade spritt det hat som fick mördaren – en 27-årig dömd rånare – att utföra sitt brott.

Robert Kowalski. Foto: Lars Lindqvist

Många hoppades att mordet i Gdansk skulle bli startpunkt för en konstruktiv debatt om samtalstonen i medierna. Men i stället blev resultatet ökad polarisering. I stället för att erkänna någon skuld gick TVP:s ledning till motattack med stämningsansökningar mot dem som anklagat kanalerna för att underblåsa hat.

Och i en egen rapport om hatfulla utspel hänvisade TVP uteslutande till exempel från oppositionspolitiker, inte i ett enda fall till regeringspartiets företrädare.

Någon vecka efter Adamowiczs död samlades en grupp utanför TVP:s studio i Warszawa för att protestera. När den kända medieprofilen Magdalena Ogórek, med band till PIS, dök upp i sin bil omringades den av demonstranter som förolämpade henne och kallade henne lögnare.

Händelsen fick stor uppmärksamhet i medierna och fördömdes allmänt. Men senare blev det känt att en TVP-anställd man, utklädd med lösskägg, hade drivit på demonstranterna och sett till att protesten eskalerade.

Metoder som dessa kunde vara hämtade från ryska propagandaorgan som tv-kanalen RT eller nyhetsportalen Sputnik.

Men Polen är inte Ryssland och inte heller Ungern – inte än. Här finns, förutom de regeringstrogna medierna, ett brett urval av tidningar och tv-kanaler som låter andra röster komma fram. Den stora dagstidningen Gazeta Wyborcza och tv-kanalen TVN – ägd av amerikanska Discovery – är två exempel.

Kaczynski har sedan länge siktet inställt på medier som dessa. Han talar om ”polonisering” av medierna och vill att utländska ägare lämnar landet. Journalister vittnar om hård press från PIS och från statliga organ.

Gazeta Wyborczas grävande reporter Wojciech Czuchnowski berättar att 50 av hans artiklar har resulterat i stämningsansökningar och andra juridiska aktioner.

– Det komplicerar mitt arbete och tar upp min tid eftersom jag är tvungen att ge respons på allt. Det saboterar mitt journalistiska arbete, säger han till Deutche Welle.

Sedan 2015, när PIS kom till makten, har Polen sjunkit från 18:e till 59:e plats på organisationen Reportrar utan gränsers, MSF, globala frihetsindex som omfattar 180 länder.

Ett dystert läge med andra ord. Men Robert Kowalski är ändå optimist.

– Det finns ändå hopp. Allt fler vill höra sanna nyheter och TVP:s tittarsiffror sjunker. När vi en gång får en ny regering ska vi nog kunna städa upp efter den nuvarande.

Läs mer: Nu försvinner ”vänsterns” röster från polsk tv 

Läs mer: Så splittrade det brutala mordet folket i Polen 

Läs mer: Så tog Viktor Orbán makten över medierna i Ungern