Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-12-19 11:04

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/sa-blir-du-bast-i-familjen-pa-att-rimma/

Kultur

Så blir du bäst i familjen på att rimma

Foto: Claudio Bresciani/TT

Så blir du en stjärna på att rimma i jul. Här är tio tips och smarta knep att prova.

Rätta artikel

1. Vad är ett rim?

Ordet rim härstammar troligtvis från ordet rytm, och visst ska verser ha rytm, men det bärande i ditt julklappsrim är slutrimmet, att slutet på två versrader låter likadant: istapp – julklapp, exets maka – pepparkaka, examinator – vibrator. Versraderna måste inte följa på varandra, men helst vara i närheten, och gärna i ett symmetriskt mönster som till exempel: AABB eller ABAB.

Det går förstås också att rimma på mer än sista stavelsen, den som känner sig manad kan förstås rimma på fler än ett ord i verserna.

Läs mer: Klappat och klart – här är din rimmade julmat

2. Grötrim

På 1700-talet rimmades det friskt, det var som en sorts gemensam lek eller tävling. Till julegröten, men även till andra högtider, turades man om att rimma. På den tiden var rimmen tvåradiga, och ofta fräcka; de var mer politiska och ibland hade de sexuella undertoner. Men allteftersom rimmandet blev en mer borgerlig tradition blev rimmen också mer städade. Hur ekivoka eller politiskt brännande dina julrim ska vara kan bara familjetraditioner och stämningar avgöra, men varför inte iaktta viss försiktighet? Det är ju ändå jul.

3. Stavelser

För att rimmen ska löpa ledigt och ha en rytm, gäller det att räkna stavelser. Ett enkelt sätt att hitta stavelser är att dela upp varje ord efter betoningar och vokaler. Det-ta är en sim-pel me-tod för att hit-ta dik-tens rytm. Den satsen har 15 stavelser. Stavelser är oftast en vokal som har en konsonant före och ibland efter. Att det är lika många stavelser i de två rader som ska rimma är nästan lika viktigt som själva rimmet. Det går förstås också att ha olika många stavelser, med händig pausering och kommatering, men då vill det till att rytmen känns likadan.

4. Härmningar 

För dig som tycker att det är svårt att hitta en struktur i rimmandet kan det vara till hjälp att stjäla från klassiska juldikter eller -sånger. Eller inspireras, som kanske låter trevligare. Så gör till exempel ofta DN Kulturs Lars Linder i sina populära grötrim. Som här:

”Nu sändas tusen dick-pic-mess
med hopp att mottas väl
Men tusen tusen blockas ock,
av uppenbara skäl.”

Den som snor från redan färdiga texter får ju både julstämningen och, om man håller fingrarna i styr, rytmen gratis. 

5. Återanvändning

Ett annat trick är att återanvända en inledning eller några rader man tidigare tycker att man fått till. Kring högtider behöver man ju inte vara rädd för upprepning – då kallas det bara tradition. Den här inledningen verkar, till exempel, passa det mesta: 

”Julen är kommen, sjung faderallan
nu ska tomten spela allan.
Snön ligger vit nere på gatan,
ungarna tindra utav satan.”

6. Att rimma hellre än bra är bra

Att rimma tillsammans är en lek, inte en tävling. Därför är en av de mest uppskattade ingredienserna i rimmandet ett nödrim. Nödrimmet är ett tappert försök, som skänker avspänning åt prestationsångesten. Ett nödrim är något som till exempel stavas likadant, men uttalas på ett annat sätt.

Detta till dig som längtar bort
med denna far du till annan ort”

7. Vad ska man rimma på?

Här måste man nästan alltid lura hjärnan. Den ovane rimsmeden – som övar ungefär en gång per år, ofta i december – inleder ofta versarbetet med att söka rimord på gåvans innehåll, vilket kan leda till rader som: 

”Passar knappast rumpor
Här är nya…”.

Bättre är att börja med något som anknyter mer lätt till gåvan. I strumpfallet skulle det kunna vara att de försvinner i tvättens torkmaskiner. Slutraden skulle i så fall snarare bli: 

“Saknar mången rumlare
Käkas upp av tumlare”.

8. Hjälpmedel

Tålamod, ett rimlexikon och en synonymordbok är viktiga vänner i rimnöden. Av de två sistnämnda finns dugliga varianter på nätet, men den rätta Här Skapar En Poet-känslan kräver pappersvarianter. NE:s svenska synonymordbok är aktuell och lätt att få tag i, men rimlexikon får man söka antikvariskt. Bonniers gav ut ett 2004, klassikerna är “Ant. Hammarlöws rimlexikon” och “Svenskt rimlexikon” av Einar Odhner.

På nätet finns också flera (fuskiga) sajter med färdiga klapprim. En del av alstren är förstås mycket bra, annat tjänar främst till att inge gott självförtroende. Som detta, där givaren verkar ha slagit in en anka: “När du inget annat gör än att vanka här får du din egen...”

9. Presentation

Huvudfrågan här är vem som ska läsa rimmet. Är det en utsedd utdelningstomte (ofta ur det uppväxande släktet), klappens mottagare eller givaren själv?

Vårt tips är: låt den som stått för görandet göra framförandet. Då är det möjligt att släta över haltande rytmer och sätta BEtonINGarna så de passar in. Dessutom är man ofta själv bäst på att tyda sin handstil och undgår därmed utbrott av typen “Meh! Tror du verkligen att jag skulle ge bort ‘ett par smockor’ till mamma?!”

Läs också gärna långsamt och tydligt, det händer att julpubliken är halvfull och/eller heldöv.

10. Överkurs

När du nu har läst denna rimskola kanske du känner dig redo för större utmaningar. Det är naturligtvis individuellt, men kanske är limericken ett inte allt för stort steg ifrån det klassiska rimmet. Limericken har fem rader. Rimmet sker enligt: A A B B A. Radlängden är fri, precis som i grötrimmet, men A-raderna brukar vanligtvis ligga på 8-10 stavelser och B-raderna på 5-6 stavelser. Däremot bör den som vill vara formatet trogen ha tre betonade stavelser på A-raderna och två på de övriga. Limerickens första rad brukar sluta med ett ortsnamn. En limerick är inte rädd för att vara obscen. Och, förstås, en riktigt bra limerick har ett överraskande slut.