Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur

Så får Ted Gärdestads musik nytt liv

Ted Gärdestad kan åter höras sjunga sin stora låtskatt igen. Fast nu ackompanjerad av en hel symfoniorkester. Bakom skivprojektet där Gärdestads sång försetts med både stråkar, slagverk, trä- och bleckblås står dirigenten och kompositören Peter Nordahl.

Redan för tre år sedan använde Peter Nordahl tekniken för att ge sånginspelningar ny instrumentskrud. Då skapade han Sven-Bertil Taubes album ”Hommage” utifrån en inledande inspelning där Taube sjöng till pianokomp i Beatlesproducenten George Martins Air Studios i London. Den svenske visnestorns ”uttryck, tempo och andning” fångades först och försågs därefter med ackompanjemang.

Quiz: Kan du avsluta Ted Gärdestad-textraden?

Nu låter Peter Nordahl Ted Gärdestad sjunga sin låtskatt med Norrköpingssymfonikerna.

– Jag har skapat en funktion i mitt notskrivningsprogram i datorn som gör att det är sången som styr tempot i orkestern och som samtidigt gör det möjligt för mig att synkronisera musiken med sången. Fast det var ändå komplicerat att få en hel symfoniorkester med sextio musiker att följa Ted Gärdestads röst live och samtidigt spela in allt på 120 kanaler med 110 mikrofoner... ingen lätt ekvation, konstaterar Peter Nordahl när vi ses vid Götgatsbacken för att lyssna på resultatet.

Vad har du velat tillföra Gärdestads sånger?

– Jag har aldrig tänkt att de skulle bli bättre utan bara annorlunda. Att få höra Ted Gärdestads fantastiska röst och låtar i en helt annan inramning än den vi redan känner. Det jag gillar med symfoniorkestrar är inte det stora och svulstiga utan den harmoniska och rytmiska strukturen som tar avstamp från tonsättare som Maurice Ravel och Claude Debussy. Det blir en mer levande ljudbild än vad som går att skapa med till exempel synthesizers.

Peter Nordahl började arbeta med bröderna Ted och Kenneth Gärdestads musik och texter med ambitionen att ”plocka fram det poetiska” i deras sånger. Sånger som ofta återkommer till de fyra elementen, naturlyrik och det mänskliga varat.

– Jag är sextiotalist och minns från tonåren fram för allt Teds hitlåtar, som ”Eiffeltornet”, ”Chapeau-claque” och ”Satellit” – den han vann Melodifestivalen med 1979. Men för skivan valde jag medvetet balladlåtarna med just de här poetiska och de bildrika texterna.

En sak albumet påminner om är vilka lyriska krafter och nyanser stråkinstrument rymmer.

– Så är det ju, stråkar går rakt in i hjärtat. Jag har också valt att gå med texterna känslomässigt och försökt förhöja bilderna i dem, att låta orkestern låta som ett regn när Ted sjunger om det. Många skulle tycka att det är ett Musse Pigg-grepp om man gjorde det i filmmusik, men i det här fallet tycker jag att det förstärker det Ted sjunger om, det som många kanske missat. Många av låtarna är ju väldigt korta, det är ibland bara ett andetag efter varje refräng innan nästa vers börjar.

Du har arbetat med Ted Gärdestads musik i nästan två år nu. Vad ser du i dag som hans guld som artist?

– Allt det oskuldsfulla och rörande, men också den pondus och självklarhet han hade i sitt uttryck och sin röst. Den saknar nästan motstycke i den svenska popmusiken.

För att understryka de kvaliteterna bestämde sig Peter Nordahl för att enbart använda Gärdestads röstpålägg från skivorna. På det nya albumet finns inte en enda ton från de musiker som kompade honom på originalinspelningarna.

– När en sångare sjunger med en hel symfoniorkester så måste han eller hon klara av att ta ansvaret att själv driva och leda musiken framåt, orkestern ska bara rulla ut röda mattan. Ted klarar det där, han är så otroligt… poppig och självklar i sin rytmik. Han sjunger så superrytmiskt mellan taktslagen, det är det som popsång handlar om, poängterar han och fortsätter att hylla Gärdestads naturbegåvning:

– Trots att han bara var 17 år när han började spela in så låter han som någon som turnerat i decennier. Han måste ha sjungit hemma hela, hela, tiden tänker jag. Det är en röst av det där självklara slaget som Dinah Washington och Ella Fitzgerald hade – och inte minst Cat Stevens som Ted säkert lyssnade mycket på. Därför har det varit viktigt för mig att hans röst ska låta exakt som på originalinspelningarna.


Arbetet med dessa Gärdestad-tolkningar – Nordahl kallar projektet för en ”väldigt omständlig remix” – har varit tidskrävande. Kartläggandet och digitaliserandet av masterbanden ledde till Storbritannien. Uråldriga åttakanaliga bandspelare och VHS-spelare letades upp i Tyskland och renoverades för att vissa studioinspelningar skulle kunna användas.

En ovanlig styrka i Ted Gärdestads bästa sånger är att de är så flerdimensionella. De har pophittarnas blixtsnabba krokar, både vuxen melankoli och ung, rusig, lycka, och dessutom Kenneth Gärdestads öppna och associativa texter. Det är en unik förening.

– Ja, och jag tror att Kenneth arbetade väldigt mycket med just det poetiska. Han kunde utgå från ett enda ord som Ted improviserade fram sina låtar utifrån. Det är så fascinerande att någon kan skriva texter till en annan person som sedan sjunger dem och får dem att kännas så självupplevda, säger Nordahl och återkommer igen till det självklara i Ted Gärdestads leverans som artist.

– Jag har ingen aning om hur inspelningarna gick till, men när man hör dem nu så låter det verkligen som om han bara steg in i studion och sjöng in sina låtar på en eller två tagningar. Han är så färdig som sångare.

Häromåret kom ett hyllningsalbum där bland andra Markus Krunegård, Tomas Andersson Wij, Ola Salo, Ane Brun och Lisa Miskovsky tolkade Gärdestad. Hör du hans sånguttryck och musikaliska arv i andra artister?

– Jag tror att väldigt många har haft och har Ted Gärdestad som husgud. Jag känner inte Håkan Hellström, men det skulle förvåna mig om han inte kan Teds låtar utan och innan, han har en liknande pondus och output, samma sak med Laleh och Jakob Hellman. Jag tror att deras sätt att sjunga är påverkat av honom.

Ändå har ju Ted Gärdestad aldrig blivit omkramad av stilpolisen.

– Nej för somliga kanske han inte anses tillräckligt hipp, men jag har träffat många under det här arbetet som berättat hur de förr lyssnade på honom ”i smyg”, men som nu, trettio år senare, har speciella spellistor med Gärdestadlåtar. De här sångerna har blivit en del av vår svenska historia, som Evert Taubes visor.

Oroar du dig för att för den här remixen ska ses som ett helgerån?

– Nej, folk får ju tycka vad de vill, det här är min tolkning av Teds musik och jag har lagt ner hela min själ och den kunskap jag har om orkestrering och arrangemang i arbetet med skivan. Och en förutsättning för att musik ska leva vidare i framtiden är ju att den stöts och blöts, att den vrids och vänds på, svarar han.

– Bra musik tål det.

Peter Nordahl tolkar Ted Gärdestad.
Adam Pålsson.

Albumet ”Ted Gärdestad – signerat Peter Nordahl” ges ut den 12 maj, och en radioinspelning av musiken sänds den 28 april i Sveriges Radio P4. På albumet märks låtar som ”Universum”, ”Sol, vind och vatten”, ”Come give me love”, ”Oh, vilken härlig dag”, ”I den stora sorgens famn”, ”För kärlekens skull” och ”Himlen är oskyldigt blå”.

Ted Gärdestad föddes 1956 i Sollentuna. Han skrev ”Sollentunavalsen” som 6-åring, slog igenom vid 15, skivdebuterade som 17-åring med ”Undringar” (1972), gav ut albumen ”Ted” (1973), ”Upptåg” (1974), ”Franska kort” (1976), ”BlueVirgin Isles” (1978), ”Stormvarning”(1981) samt ”Äntligen på väg” (1994). Han dog den 22 juni 1997.

Adam Pålsson spelar Ted Gärdestad i Hannes Holms film om den svenska popstjärnans liv som börjar spelas in den 4 maj: ”Ted Gärdestad är en sådan självklar del av den svenska folksjälen. Han fick ett helt land att sjunga om sol, vind och vatten – fast ingen verkade veta vem han egentligen var”, har Pålsson sagt om rollen.

Peter Nordahl, född 1966, är pianist, dirigent, kompositör, arrangör och skivproducent. Han har dirigerat bland annat London Philharmonic Orchestra, Kungliga Hovkapellet och Kungliga Filharmonin, debuterade som filmkompositör med ”Monica Z” och har tidigare arbetat med artister som Agnetha Fältskog, Sven-Bertil Taube, Lisa Ekdal, Björn Skifs, Carola Häggkvist, Henrik Dorsin samt Myrra Malmberg.

Peter Nordahl har just avslutat arbetet med ett tredje Sven-Bertil Taubealbum, ”Så länge skutan kan gå”, med Evert Taubes sånger till orkesterackompanjemang.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.