Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur

Så förändras medierna under Donald Trump

Sean Spicer, Vita husets pressekreterare, under en presskonferens.
Sean Spicer, Vita husets pressekreterare, under en presskonferens. Foto: AP Photo/Carolyn Kaster

Under Donald Trumps år i Vita huset går amerikanska nyhetsmedier en hård och journalistfientlig tid till mötes. Dramatiska förändringar kan ske i medielandskapet, tror Silvio Waisbord, expert på medier och populism. Här är sex punkter där journalistiken utmanas.

Foto: Nätneutraliteten rivs upp

Många tror att Trump är i färd med att riva upp den demokratiska principen att all internettrafik ska behandlas likvärdigt. I skuggan av den första veckans spektakulära presidentordrar utnämnde Donald Trump en uttalad motståndare till nätneutralitet, Ajit Pai, till ny chef för den amerikanska telekommunikationsmyndigheten FCC.

– Obama var en tydlig förespråkare för nätneutralitet, men den nya chefen för FCC har sagt att nätneutraliteten ska försvinna. Det förväntas bli en ekonomisk boom för de stora nätjättarna, men är samtidigt något som djupt oroar många aktivistorganisationer, säger Silvio Waisbord.

Foto: Statstjänstemän blir gerillatwittrare

Parallellt med kriget mot medierna bedriver Trumpadministrationen också ett krig mot vetenskapen, i vilket statliga myndigheter och departement har försetts med munkavle. Environmental Protection Agency (EPA) är en av de myndigheter som har förbjudits att informera allmänheten om ny forskning utan att informationen först godkänns politiskt – något som tolkats i ljuset av Trumps misstro mot klimatforskning. Statstjänstemän och vanliga medborgare har protesterat genom att öppna gerillatwitterkonton som altEPA, AltUSDA, AltUSNatParkService och Rogue Nasa, det senare redan med över 800 000 följare.

– Både forskare och journalister tror vanligtvis att det existerar någon form av sanning, att det finns fakta som behöver samlas in för att bevisa eller underbygga något. Trump och hans följare tror inte det. De representerar en postsanningspolitik, där vetenskap och journalistik inte har större trovärdighet eller legitimitet än vilken människa som helst som tror eller tycker något.

Foto: Reportrar dras inför rätta

Committee for protecting journalists har beskrivit Trump som ett exempellöst hot mot journalisters rättigheter. Silvio Waisbord tror att obekväma reportrar kan komma att ställas inför rätta, på samma sätt som åklagare i North Dakota i oktober ville gripa journalisten Amy Goodman för intrång efter att ha filmat protesterna mot oljeledningen i indianreservatet Standing Rock.

– Vi kan till exempel få se åtal väckas mot reportrar som bevakar protester mot Trump. Det är något som den amerikanska pressen inte är van vid.

Foto: Journalister riskerar att utsättas för våld

Journalister är ”några av de mest oärliga människorna på jorden”, enligt Donald Trump. Hans rådgivare Steve Bannon har uppmanat medierna att ”hålla käften”. Förhållandet till medierna beskrivs som ett öppet krig och Trump har vägrat att fördöma attacker på journalister som begåtts av hans supportrar.

– Jag skulle inte bli förvånad om vi får se fall av våld mot reportrar och medieorganisationer där förövarna är Trumpsupportrar eller individer på högerkanten som grundligt avskyr media. Trump har aktiverat väldigt negativa känslor mot medier och minoriteter, känslor som kan vara svåra att hålla tillbaka när de väl har släppts lösa.

Foto: Twitter ersätter presskonferenser

Donald Trump tog makten med tv. Men han utövar den med Twitter. Kontot @realDonaldTrump är med sina 23 miljoner följare en viktig del av presidentens dominans över nyhetsmedierna, menar Silvio Waisbord:

– På grund av Trumps preferens för Twitter är det inte säkert att han behöver medierna på det sätt som hans föregångare har gjort. Han kan få full mediebevakning för en enda tweet, vilket egentligen gör en presskonferens överflödig. Han är också en mästare på att låta skandalösa uttalanden överskugga och avleda uppmärksamhet från andra, obekväma frågor. Det är tydligt att han använder den metoden för att kontrollera budskapet.

Foto: Presskåren splittras

För tillfället kan den amerikanska presskåren framstå som enig i ansträngningarna att upprätthålla viss sanningshalt i den offentlighet som grumlas av Trumpadministrationens ”alternativa fakta”. Tv-kanalerna CNN och högerorienterade Fox News tar bägge ställning mot den nya presidenten. Tidningar som The New York Times och Washington Post verkar till viss del sporrade av Trumps anklagelser och den senare har till exempel tagit fram filter som faktagranskar Trumps Twitterflöde.

– Fler nyhetsmedier kommer säkert att fortsätta känna sig stärkta av den aggressiva relationen till Trump, men efter ett par år tror jag medielandskapet kommer att vara mycket mer polariserat än vad det är i dag, säger Silvio Waisbord.

Redan syns nya spänningar i journalistkåren när mindre, Trumpsympatiska nyhetsmedier och högerpopulistiska bloggare släpps in på första raden under Vita husets presskonferenser. Samtidigt har den nya administrationen intagit en öppet fientlig hållning till reportrar och nyhetsmedier som ställer obekväma frågor.

– Ingen politiker gillar pressen, de har alltid haft ambivalenta känslor gentemot journalister. Richard Nixon sa en massa elaka saker om medier, men det skedde för det mesta bakom stängda dörrar. När politiska ledare börjar förfölja journalister med juridiska medel eller verbal aggression är det ett tydligt tecken på auktoritär maktutövning.

Silvio Waisbord.

Foto: Andrea BraskProfessor i medier och public affairs vid George Washington University i USA och gästprofessor vid Institutionen för mediestudier vid Stockholms universitet.

Rötter i Argentina och bosatt i USA sedan 30 år. Har bland annat forskat kring relationen mellan populistiska ledare i Latinamerika och deras relation till medier.

Några böcker är "Media movements: civil society and media policy reform in Latin America" (2016), "Media sociology: a reappraisal (2014) och "Reinventing professionalism: journalism and news in global perspective" (2013).

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.