Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-15 11:30

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/sa-har-de-nya-nobelpristagarna-vaskats-fram/

Kultur

Så har de nya Nobelpristagarna vaskats fram

Efter två års väntan offentliggörs på torsdag den 10 oktober vilka som blir 2018 och 2019 års Nobelpristagare i litteratur. Foto: Patrik C Österberg/TT

På torsdag tillkännages två Nobelpristagare i litteratur. Men kommer de att ta emot priset?

– Vi hoppas naturligtvis på det, säger Nobelkommitténs ordförande Anders Olsson till DN.

Externa ledamöter har hjälpt till att ta fram förslagen, men redan efter nästa års pris kan upplägget slopas. 

5 mars, 2019. Anders Olssons blick flackade en aning när han öppnade porten på Sturegatan och ensam gick ut i ett kylslaget Stockholm. Det var som att han inte riktigt visste åt vilket håll han skulle gå.

Styrelsemötet i Nobelstiftelsen hade pågått ett par timmar. Den dåvarande ständige sekreteraren fick det besked han ville ha. Följden av en kompromiss blev att två Nobelpris i litteratur kan delas ut hösten 2019. 

– Det har varit olika meningar, men det är väldigt bra att vi har kommit till ett resultat efter den här långa tiden, sa Anders Olsson.

Han, som sällan sett annat än sammanbiten ut under krismånaderna i Svenska Akademien, började gå i riktning mot Stureplan. Han drog till slut även en aning på smilbanden innan han plötsligt tog sikte på en restaurang och sa att han skulle gå in där.

Sju månader har gått sedan den dagen. I dag är Anders Olsson inte längre ständig sekreterare i Akademien. I stället är han ordförande för den nya, omformade Nobelkommitté som nu lagt fram sina förslag på litteraturpristagare.

Klockan 13.00 den 10 oktober kommer beskedet om vilka som får 2018 och 2019 års priser. Enligt Anders Olsson har det gått smidigare än han kunnat tro.

– Det viktiga är att vi kommit överens. Vi har verkligen diskuterat igenom författarskapen i grunden, säger han i ett telefonsamtal med DN.

Kompromissen som gav Svenska Akademien möjlighet att på nytt dela ut litteraturpriset bestod i huvudsak av två delar. 

Dels en nyordning för Nobelkommittén, där fem externa ledamöter tog plats under två år. Dels beslutet att inga ledamöter som förknippas med krisen under 2018 fick vara med i kommittéarbetet.

Det är väldigt viktigt att vi gör allt vi kan för att återupprätta förtroendet.

Den nya Nobelkommittén inledde sitt arbete i februari efter det att nomineringarna till årets priser inkommit. De har träffats vid fem-sex tillfällen, uppger Anders Olsson, för att diskutera sig fram till förslaget på pristagare som Svenska Akademiens ledamöter tar slutgiltigt beslut om. 

Tror du att Akademien kommer att gå på det förslaget? 

– Det där vill jag inte alls yttra mig om. Men vi hoppas att det blir så. Det är allt jag kan säga, säger Anders Olsson.

Akademien har varit i en långvarig kris. Är ni säkra på att de ni föreslår kommer att vilja ta emot Nobelpriset i litteratur?

Anders Olsson skrattar kort innan han svarar:

– Vad ska man tro? Vi hoppas naturligtvis på det. Det finns inget annat att göra utan vi jobbar så gott vi kan. Det är bara arbete som räknas här.

En central del i Akademiens arbete efter krisen har varit att återuppbygga förtroendet för institutionen i omvärlden. Anders Olsson talar om att man måste kommunicera mer men uppger att man ”inte haft tid att göra så mycket intervjuer med utländska medier”.

– Där är förtroendet fortfarande alldeles för lågt för vårt arbete. Det är väldigt viktigt att vi gör allt vi kan för att återupprätta det förtroendet.

Kommer ni att höra av er till pristagarna innan beskedet för att säkerställa att de vill ta emot priset?

– Jag vill inte gå in på just sådana saker nu. Vi får vänta tills det är dags.

När förslaget att ta in externa sakkunniga i Nobelkommittén först lades på bordet (efter ett möte på Gotland sommaren 2018) avfärdades det av flera ledamöter i den då decimerade Svenska Akademien. 

Den gamla kommittén hade redan den 31 maj det året slagit fast de ”korta listorna” både för 2018 och 2019 års priser, visade ett brev. Och enligt DN:s uppgifter ansåg även flera ledamöter att prisarbetet inte hade något att göra med själva konflikten inom Akademien.

Sprickan mellan Akademien och Nobelstiftelsen var under en period djup. Bland annat utredde stiftelsen möjligheten att genom permutation (ändring av villkor i testamente) av Nobels testamente överlåta uppdraget att dela ut litteraturpriset till en annan institution.

Allteftersom började dock parterna gå varandra till mötes. I november förra året presenterades de fem externa sakkunniga: litteraturkritikerna Mikaela Blomqvist, Rebecka Kärde och Kristoffer Leandoer, författaren Gun-Britt Sundström och kritikern och frilansande förlagsredaktören Henrik Petersen.

När DN söker dem veckorna innan pristagarna tillkännages vill ingen av dem svara på frågor om arbetet.

”Jag tänker att eftersom jag inte får nämna författarna så blir det ganska poänglöst att prata om arbetet. Sådär allmänt är det inte så mycket att säga utöver att vi läst en massa och sen diskuterat det lästa. Men jag är spänd på att se vad ni tycker om författarna vi valt”, skriver Henrik Petersen i ett mejl.

”Vi har inte haft tillträde till Akademiens egna överläggningar utan enbart fört samtal i kommittén”‚ skriver Gun-Britt Sundström per mejl.

Den nya Nobelkommittén valdes på ett tvåårigt mandat. Enligt Anders Olsson är det osäkert om man kommer att fortsätta ta hjälp utifrån.

– Det kan vi inte bestämma nu, utan det får vi göra nästa år. Om vi ska fortsätta med en utvidgad kommitté eller återgå till hur det var tidigare, säger han.

I våras ifrågasatte författaren Elise Karlsson i en intervju med TT hur Akademien hanterar risken för läckor kring Nobelpriset eftersom de externa ledamöterna bara sitter i två år. Bland annat eftersom de får tillgång till namnlistor.

– Det är klart att det är ett problem, men det är det hur man än vrider och vänder på det, säger Anders Olsson, som bekräftar att de externa ledamöterna fått skriva under sekretessavtal.

I centrum för Elise Karlssons kritik stod den externa ledamoten Henrik Petersen, på grund av hans koppling till förlaget Modernista. 

Henrik Petersen uppger att han skrivit under ett sekretessavtal.

”Det ämnar jag inte bryta, varken nu, om två år eller senare”, skriver han i ett mejlsvar och fortsätter:

”Ingen bad mig att sluta på Modernista, men jag tyckte själv att det skulle kännas för stökigt att vara kvar, så de enda uppdrag jag har där nu och för överskådlig tid är ett översättningsarbete (danske Jonas Eikas novellsamling 'Efter solen'), samt redigering av Andreas Lundbergs kommande roman.”

Inledningsvis var det tänkt att den nya Nobelkommittén skulle innehålla tio ledamöter. Men de blev enbart nio.

Det har fungerat väldigt fint med den externa Nobelkommittén. Det är en stor fördel att få fler perspektiv.

Kort efter att Anders Olsson på Sturegatan offentliggjort att litteraturpriset återigen skulle delas ut meddelade Akademien att ledamoten Horace Engdahl ”på eget initiativ lämnar den litterära Nobelkommittén för att inte äventyra litteraturprisets framtid genom att försvåra samarbetet mellan Svenska Akademien och Nobelstiftelsen”.

Horace Engdahl skriver i ett mejl, apropå frågan hur han ser på den nya kommittén, att det inte finns ”så mycket att säga just nu”.

”Det är först när allting är klappat och klart med de nya pristagarna som det är möjligt att avge ett omdöme om hur den nya modellen har fungerat”, skriver Horace Engdahl utan att vilja kommentera varför han lämnade kommittén:

”Vad som sedan låg bakom min bedömning att ett sådant steg var påkallat kan jag inte redogöra för utan att bryta mot Akademiens och Nobelstiftelsens sekretessregler.”

När Akademien presenterar pristagarna på torsdag blir det första gången som namnen läses upp av den nya ständige sekreteraren Mats Malm. Han är fåordig när DN talar med honom veckorna innan tillkännagivandet.

– Det är fullt upp. Det är ett spännande arbete. Det har fungerat väldigt fint med den externa Nobelkommittén.

Hur har det varit att ha en större Nobelkommitté än tidigare?

– Det är en stor fördel att få fler perspektiv. Akademien har ju tagit in experthjälp utifrån tidigare på olika sätt. Det här är en ny modell vi provar nu, säger Mats Malm. 

Kommittéordförande Anders Olsson berättar att en utmaning för de externa ledamöterna varit att hinna läsa in sig på författarskap. Framför allt de personer som tidigare varit nominerade, och som akademiledamöter därmed redan har djupare kännedom om.

– Arbetet har förändrats så till vida att vi måste träffas lite mer och prata igenom allting noggrant. Så att alla känner sig delaktiga i processen. Det är väldigt viktigt. Jag tror att vi får tänka på det ännu mer framöver, säger Anders Olsson.

 

 

Läs mer om Svenska Akademien