Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
169 kr/månad

Vakna med DN på helgen. Halva priset på papperstidningen i tre månader!

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-07-22 03:49

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/sa-lyssnar-svenskarna-pa-ljudbocker/

Kultur

Så lyssnar svenskarna på ljudböcker

Bild 1 av 2
Foto: Beatrice Lundborg/Maria Westholm
Bild 2 av 2 Lotten Skeppstedt, Storytel.
Foto: Magnus Liam Karlsson

Så länge vi bara läste tryckta böcker hade vi våra läsvanor för oss själva. Med ljudböckerna och e-böckerna registreras varenda liten läsupplevelse. DN:s Kristofer Ahlström har dykt ner i siffrorna för när, vad och hur vi läser. 

 

Litteratur är inte bara bokstäver. Den har börjat handla väldigt mycket om siffror också. Digitaliseringens och strömningstjänsternas intåg på bokmarknaden innebär att man kan mäta litteraturkonsumtion och läsvanor på ett mycket mer detaljerat vis än tidigare.

Det går nu att ta reda på vilka det är som läser böcker, när de läser, hur, var och vad de läser. Det går till och med att zooma in på siffrorna på mikronivå, för att se var och när läsarna ger upp läsandet av en bok. 

Siffrorna blir ett sätt att ta tempen på branschen och se vilken påverkan de olika formaten har, ta fram konjunkturskurvor på svensk litteraturkonsumtion om man så vill, och hur äldre titlar av författare påverkas av den plötsliga digitala tillgången.

Med hjälp av siffror från Storytel, Bookbeat och Svenska Förläggareföreningen har DN gjort en sammanställning av hur svenskarna lyssnar på ljudböcker och läser e-böcker.

Det visar sig att användarnas beteenden gällande när på året man läser, samt vilka dagar i veckan och när på dygnet, är rätt överensstämmande. Klockan 22 är den mest aktiva tiden för svenskar att lyssna på ljudböcker, alltså ungefär vid läggdags när det är dags att varva ner.

– Många människor har för vana att somna till en god bok, medan andra ägnar sig åt hushållssysslor på kvällskvisten och kan tack vare strömningstjänster få in fler böcker i sin vardag. Om jag går till mig själv är det först framåt tio på kvällen som jag har egentid i betydelsen att barnen sover, säger Lotten Skeppstedt, global innehållsansvarig på Storytel. 

Niclas Sandin på Bookbeat instämmer i bilden: deras populäraste funktion är sömntimern, där man kan likt snoozefunktionen på väckarklockan kan ställa in att boken pausas efter ett visst antal minuter – så att den inte fortsätter spela efter att man somnat. 

Tittar man på vilka genrer som är populära speglar det den fysiska bokhandelns försäljning väl. Spänningsfacket dominerar med 40 procent av totala lyssnandet, med skönlitteraturen som tvåa på runt 24 procent.

När Netflix gjorde strömningstittandet av tv-serier till ett fenomen pratades det om att bingea, att sträckkolla flera avsnitt i rad. Det går att översätta till bokvärlden, där en konsument går vidare till fler böcker av samma författare. På Storytels tjänst gäller det av förklarliga skäl sajtens egna följetonger som är skrivna enligt tv-världens format. Även när det gäller ”vanliga” böcker så är det titlar som ingår i serier: till exempel Sofie Sarenbrants deckare om Emma Sköld (7 böcker), paret Keplers serie om kriminalkommissarie Joona Linna (7 böcker) eller Mari Jungstedts Gotlandsdeckare (14 böcker).

Ganska snart ser man också att mätningen blottlägger vilka klyschor vi är. Bland kvinnliga lyssnare på Bookbeat är de populäraste författarna Simona Ahrnstedt, Lucy Dillon, Denise Rudberg. Bland män är det Jens Lapidus, Butler & Öhrlunds Silfverbielke-serie och titlar som ”Svenska rånare” och ”Helikopterrånet”. 

– Det blir väldigt stereotypt, men det är sanningen i viss utsträckning. Däremot finns det en väldigt stor grupp från båda könen som lyssnar på allt möjligt också, så vi får inte bli för kategoriska och tunnelseende när vi sätter etiketter eller utformar algoritmen som styr våra rekommendationer, säger Niclas Sandin, vd på Bookbeat.

En annan bekräftad bild av statistiken är att kvinnorna är i majoritet (7 av 10 boklyssnare är kvinnor), vilket känns igen från den fysiska bokmarknaden.

– Jag var tidigare chef för bokklubbarna och det var ännu högre andel där. Det är den kvinnliga målgruppen som på många sätt bär bokbranschen i Sverige, säger Sandin. 

Att kunna mäta ett beteende betyder också att det går att se hur långt lyssnaren tar sig i en bok; böckerna som man slukar från början till slut och de där intresset falnar. Vad gäller det förstnämnda så är det tydligt att spänningsgenren återigen dominerar: raka, storydrivna böcker som är menade att locka lyssnaren att fortsätta för att få veta hur mysteriet slutar. Kepler och Läckberg är några av de mest startade böckerna och är ofta runt 20 timmar långa, men lyssnas likväl igenom av över 70 procent av användarna.

 

Författare som Sofie Sarenbrant, Marie Jungstedt och Denise Rudberg har mellan 80 och 90 procents genomlyssning på sina titlar. 

Den bok som flest personer hoppar av är Thomas Erikssons ”Omgiven av idioter”. Den stora mängden avhopp kan förklaras med att det också är den bok som flest personer börjar lyssna på. Ett annat exempel på massavhopp är första boken i Elena Ferrantes hajpade Neapelkvartett, ”Min fantastiska väninna”.

– Det är en bok som väldigt många har börjat lyssna på, dock är det färre än 50 procent som lyssnar igenom första delen. Övriga delar i den serien har däremot jättebra genomlyssning, så de som fastnade för berättelsen hade inga problem att ta sig vidare, säger Niclas Sandin.

Över lag är det mycket vanligare att man i ljudboksmiljön tar del av författares tidigare verk jämfört med fysiska böcker. Proportionerna jämfört med fysiska böcker är i det närmaste omvända: för ljudböcker innebär det att 67 procent av titlarna som konsumeras inte är de senaste släppen, och för fysiska böcker är det 33 procent. Det är alltså i den digitala miljön betydligt lättare att presentera större delen av ett författarskap medan fysiska bokhandlar av utrymmesskäl oftast bara har de senaste titlarna.

Svenska Förläggareföreningens statistik visar också att ljudboken hela tiden växer kraftigt (en ökning med 103 miljoner mellan 2017 och 2018) medan e-boken är mer blygsam i sin tillväxt (6 miljoner) och utgör bara 3 procent av all bokkonsumtion. 

Lotten Skeppstedt tror ändå inte att man ska döma ut e-boken som format.

– Läsplattorna blir bättre och möjligheten att ta del av förlagens skattkistor i form av tidigare utgivning ökar. Givet att fler upptäcker hur smidigt det är att växla mellan olika enheter när de läser digitalt – 84 procent av Sveriges befolkning äger en smart mobil, 60 procent en surfplatta och 8 procent en läsplatta, enligt Mediebarometern 2018 – så tror jag personligen att e-boken har potential att ta för sig.