Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-21 07:08

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/sa-skapar-ai-och-automatisering-ett-nytt-klassamhalle/

Kultur

Så skapar AI och automatisering ett nytt klassamhälle

Automatisering inom industrin.
Bild 1 av 3 Automatisering inom industrin.
Foto: Carlos Osorio/AP
En robotarm som steker hamburgare. Kan vara en en vanlig syn inom en snar framtid.
Bild 2 av 3 En robotarm som steker hamburgare. Kan vara en en vanlig syn inom en snar framtid.
Foto: Miso Robotics/Splash
Buss- och taxiförare liksom långtradarchaufförer kommer påverkas av AI och robotisering och självkörande fordon.
Bild 3 av 3 Buss- och taxiförare liksom långtradarchaufförer kommer påverkas av AI och robotisering och självkörande fordon.
Foto: Marko Säävälä /TT

AI och robotisering väntas det närmaste decenniet revolutionera arbetsmarknaden. Men mänskligheten kommer knappast att kunna lägga sig till ro i hängmattan när maskinerna gör jobbet. Många forskare befarar i stället stigande arbetslöshet och vidgade klassklyftor.

Kristofer Ahlström
Rätta artikel

I mitten av november 1811 gick sex män med svartmålade ansikten in i huset tillhörande textilmagnaten Edward Hollingsworth i Nottingham. De var beväpnade med svärd och flintlåsgevär och tillsammans förstörde de hans mallar för masstillverkning av billiga strumpor. En vecka senare återvände de för att bränna ner hans hus.

Männen var del av den brittiska ludditrörelsen, textilarbetare som i början av 1800-talet slog sönder maskiner och vandaliserade fabriker i protest mot automatiseringen av deras yrken som ledde till ökad fattigdom och arbetslöshet. 

Ludditerna orkestrerade ett uppror mot framtiden och den första industriella revolutionen, den som infördes med den mekaniska vävstolen. Sedan kom en andra revolution (ångmaskinen), en tredje (löpande bandet), och nu står vi enligt forskarna inför den fjärde: intelligenta maskiner. Precis som de tre tidigare revolutionerna kommer denna ha stor inverkan på våra yrkesliv. Enligt en studie på Oxford University kan hälften av alla yrken vara bortautomatiserade till år 2033.

Läs även: ”Goda jobbutsikter – för robotar” 

I boken ”What to do when machines do everything” (2017) har författarna Malcolm Frank, Paul Roehrig och Ben Pring brutit ner siffrorna. Enligt deras analys kommer 12 procent av jobben att försvinna i och med den nya maskinåldern, 13 procent nya jobb tillkommer, och 75 procent av de befintliga jobben kommer att förändras av robotisering. Författarna har en minst sagt optimistisk synvinkel på framtiden: ”De nya maskinerna kommer att höja levnadsstandarden och skapa en era av ekonomisk tillväxt starkare än något vi sett i västvärlden de senaste femtio åren.”  

Men gäller den tillväxten alla?

En brittisk rapport från i fjol, ”The state of social mobility in the UK”, varnar för att nästa automatiseringsvåg drastiskt kommer att öka den ekonomiska ojämlikheten i samhället. Förutom de vanliga varningstecknen om att traditionella låglöneyrken ersätts av robotar, pekar man på hur yrken som varit klassiska ingångsjobb i olika branscher kommer att försvinna – och därmed möjligheterna till att klättra i karriären och samhället. Bland annat påverkas handläggaryrken på advokatbyråer, myndigheter, domstolar och på juridiska avdelningar i olika företag när AI kan utföra administrativa uppgifter.

Läs även: Robot väcker uppror bland socialsekreterare 

Städning förväntas i framtiden till stor del skötas automatiskt.
Städning förväntas i framtiden till stor del skötas automatiskt. Foto: Mark Schiefelbein

Stefan Fölster är nationalekonom och författare till bland annat ”Robotrevolutionen” (2015). Han säger att ett tydligt resultat från forskningen av vad digitalisering och globaliseringen inneburit är att arbetsmarknaden har blivit mer polariserad, med färre jobb i mitten av lönefördelningen.

– Det har förvisso skapats fler jobb med höga löner men fler har också pressats till jobb med låga löner. Om jobbskapandet är svagt blir det fler som trängs till jobb med låga löner. Som på 90- och början av 00-talet, då jobben ökade inom restaurang- och turismsektorn, som har lägre löner. 

Han tror att automatiseringen riskerar att öka klyftorna i samhället. 

– Den lilla gruppen som kan bli väldigt rik på digitala innovationer påminner om de industrialister man såg för hundra år sedan.

Karl Wennberg, gästprofessor i företagsekonomi vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling på Linköpings universitet, uttrycker en liknande tanke. Han är orolig för den ökande skillnaden mellan avkastning på kapital, där skatten är låg, och på arbete, där skatten är mycket högre. 

– Den skatteskillnaden är högst i Sverige bland alla OECD-länder. Så de som lyckas äga algoritmer, robotar och företag kommer att gå en solig framtid till mötes – men kanske inte vi som jobbar. Denna skillnad är oerhört farlig för vår förmåga att ha ett sammanhållet samhälle även i framtiden. 

Läs även: Robotarna hotar främst Öland, Gotland och Småland 

Den brittiska rapporten larmar också om att bättre bemedlade personer historiskt sett har varit mer flexibla och kunnat anpassa sig till arbetsmarknadens förändringar. Arbetarklassen har inte i lika hög grad skaffat sig vidareutbildning.

Gunnar Karlsson, professor och chef för Avdelningen för nätverk och systemteknik på KTH, instämmer delvis i synen på utvecklingen. Men han ser även en annan, inte så omtalad effekt, som effektiviseringen av arbetsuppgifter kan innebära: en omvänd klassresa, nedåt.

– Visst har de med högre utbildning lärt sig bättre hur man lär sig, men det de inte lärt sig är att hantera en social mobilitet nedåt som kan bli aktuell då yrken som revisorer och jurister automatiseras. Därför är det svårt att veta hur det blir. Jag tror därför att det är bäst att se hela samhället som påverkat av automationen och jag kan inte se hur ett klassperspektiv hjälper, eller ens förklarar, det som sker, säger han.

Den amerikanska tidskriften The Atlantic publicerade nyligen en artikel om hur klassklättrandet i landet bromsat in. Hälften av alla 30-åringar i USA tjänar i dag mindre än vad deras föräldrar gjorde vid samma ålder. Att jämföra med 1970-talet, då 90 procent av dem tjänade mer än sina föräldrar. Det, och en fortsättning på den utvecklingen, skapar även ett gynnsamt politiskt klimat för populister.

– Trots konjunkturuppsving är det fortfarande mycket lägre sysselsättning i USA än för 15 år sedan. Och det är just i de geografiska områden där yrken automatiserats som Donald Trump hittat sitt största väljarstöd, säger Stefan Fölster.

Läs även: ”Välfärdsstaten gör att Norden klarar globaliseringen bättre” 

Inom vården kan mycket komma att automatiseras.
Inom vården kan mycket komma att automatiseras. Foto: Francois Lenoir

Fölster tror att Sverige har god beredskap för den fjärde industriella revolutionen, eftersom uppkomsten av nya jobb beror på hur länder anpassar sig till och kompenserar för den. 

– Ett tiotal länder i världen har fortsatt hög sysselsättning och bland de tio länder som  reformerats för att underlätta jobbskapande hittar man Sverige, Tyskland, Australien och Kanada. Länder som inte kompenserat, som Italien, där försvinner många jobb: när de automatiseras kommer inte tillräckligt många nya.  

Gunnar Karlsson är mer orolig för den globala än den svenska utvecklingen, eftersom även låglöneländer utsätts för förändring.

– De usla löner arbetarna får kostar ändå mer än produktion med robotar och västerländska företag vill inte förknippas med arbetsvillkoren i de länderna: det anses bättre med en ren, högteknologisk fabrik i Sverige än en ”sweatshop” i Bangladesh. De länderna har inte tillräckliga utbildningssystem för att komma vidare i sin utveckling. 

Darja Isaksson, strateg inom digital transformation och generaldirektör för Vinnova, det statliga verket för innovationssystem, är också övertygad om att Sverige har bättre förutsättningar än många andra. Men hon saknar en tydlig plan för hur nyskolningen ska gå till.

– Det som oroar mig är att jag ännu inte sett de konkreta förändringar som krävs för att på allvar dra nytta av nya möjligheter att ge människor förutsättningar för livslångt lärande.

Läs även: Japan satsar på robotar i stället för invandrare inom äldrevården 

Buss- och taxiförare liksom långtradarchaufförer kommer påverkas av AI och robotisering och självkörande fordon.
Buss- och taxiförare liksom långtradarchaufförer kommer påverkas av AI och robotisering och självkörande fordon. Foto: Thomas Johansson/TT

Att Sverige anses ha ett gynnsamt läge beror också på de egenskaper som framtidens arbetsuppgifter tros kräva. Om robotisering effektiviserar motorik och kognition blir emotion, mjukare värden, viktigare. Och viktigast för det, menar Karl Wennberg, är bra, gratis förskola, då mjuka egenskaper som att jobba i grupp och att se andras behov tränas upp redan vid barnsben, inte i högre utbildning.

– Här är undersköterskorna betydligt tryggare än revisorerna. De som jobbar med andra människor, att läsa av dem och interagera med dem, kommer att ha en ännu bättre arbetsmarknad än i dag, säger han.

Han understryker att man snarare borde prata om arbetsuppgifter som försvinner snarare än hela yrken, och att den anställde därmed får en ny roll. Till exempel att en revisor blir mer av en ”business coach”, med en algoritm i fickan som kollar bolagens redovisning, medan undersköterskan blir mer av en omvårdare som tar sig mer tid till patienter och pratar med dem än en som bara går och kollar tempen och lyfter, något som robotar redan kan eller snart gör.

Roland Paulsen, sociolog och författare till bland annat ”Arbetssamhället. Hur arbetet överlevde teknologin” (2010), ser en utveckling där det mjuka spåret löper jämte ett desto obehagligare. 

– Med ökad ojämlikhet ser vi till exempel större efterfrågan på övervakning och säkerhetstjänster. De sociala spänningar och det växande utanförskap som skapas skapar även de jobb, det kan man alltid trösta sig med om man nu ser detta med skapade av jobb som något i sig gott.