Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-16 12:15

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/sa-utnyttjas-attacken-i-stockholm-for-att-sprida-propaganda-i-sociala-medier/

Kultur

Så utnyttjas attacken i Stockholm för att sprida propaganda i sociala medier

Drottninggatan efter attentatet.
Drottninggatan efter attentatet. Bild: Fredrik Persson/TT

Lastbilsattentatet på Drottninggatan utlöste en våg av desinformation och falska rykten i sociala medier. DN:s Kristofer Ahlström går igenom felaktigheterna i bilderna och uppgifterna som spritts på internet.

Kristofer Ahlström
Rätta artikel

Kort efter fredagens misstänkta terrordåd i Stockholms innerstad spreds flera uppgifter och bilder på nätet och i sociala medier. Vissa av dem var manipulerade och avsiktligt vilseledande.

Läs mer: Stockholms kulturliv öppnar igen efter attentatet

https://twitter.com/fluffyhannis/status/850806954289180674


I en stillbild
från SVT:s sändning intervjuas en präst ur Svenska kyrkan och till bilden har någon monterat ett citat som tillskrivs prästen: ”Vi måste kunna förlåta sådana här hemska handlingar”. Richard Jomshof, Sverigedemokraternas partisekreterare, spred bilden vidare på Twitter med kommentaren ”Nej, det måste vi inte alls”.

Svenska kyrkan dementerade citatet via sitt officiella twitterkonto: ”Citatet som är monterat i bilden är falskt. Prästen som deltog i samtalet sa inte detta”. Jomshof tog sedermera bort sin tweet, men den hade vid det laget redan spritts vidare i nästan 300 retweets och gillats av 650 personer.

https://twitter.com/sauronlol/status/850689524510461952


En annan bild som spreds i sociala medier föreställde en kvinna i hijab som till synes oberörd promenerar förbi de liggande övertäckta kropparna på Drottninggatan. Kvinnan var dock inte på platsen, utan har klippts in från en bild från dådet vid Westminster i London den 22 mars. Det har även, av en frilansfotograf på plats, påpekats att kvinnan inte är likgiltig utan i chocktillstånd.

Elisabeth Åsbrink: Ge terroristerna största möjliga motstånd

Hatsajten Avpixlat skrev en artikel med rubriken ”Detta är den misstänkte terroristen” där en 38-årig man hängs ut med namn och bild. Men den gripne 39-åringen som misstänks för dådet är inte samma person som Avpixlat pekar ut. Till Metros sajt Viralgranskaren skriver den beskyllda 38-årige mannen: ”Jag har fått stänga ner alla mina konton på sociala medier. De svär åt mig och planerar hur de ska mörda mig och min familj. Jag vågar inte skicka mina barn till skolan”.

Sociala medier-kontot Politikfakta, en alternativmedial plattform som kallar sig ”en oberoende nyhetssida som belyser orättvisor, lögner och dumheter med vassa pennor, fakta och satir”, skrev på Facebook: ”Vittne till terrordådet i Stockholm: ’Tre män hoppade ur lastbilen, började skjuta och försökte hugga människor med kniv’. Hur kommer det sig att svensk media ger oss en helt annan bild av terrordådet i Stockholm?” Uppgifter har inte bekräftats från något håll men publiceringen låg fortfarande kvar på söndagen.

Politikfakta spred även en twitterbild tagen från TV4:s livesändning. Bilden föreställer en förbipasserande liten pojke som i bakgrunden gör en grimas och tummen upp mot kameran. I bildtexten tas detta som intäkt för att handla om muslimer som firar dådet framför kameror.

Maciej Zaremba: Det är upp till oss att bevara tilliten

Fredrik Wass är omvärldsbevakare, anställd på Sveriges tidskrifter. Han menar att syftet med desinformationen är att utifrån en förutbestämd, ofta politisk agenda sprida propaganda som gynnar det egna intresset.

– På ett sätt är det också precis det här som terrorhandlingar syftar till, att sprida ett budskap som ska få oss att bli rädda, osäkra och minska vår tillit till varandra. Det här är inget nytt som bara sker nu, det sker hela tiden i våra flöden, och många aktörer tjänar på att piska upp motsättningar mellan grupper och polarisera frågor som i grunden är väldigt komplexa och svåra att svara på, säger Fredrik Wass.

– Det finns inga enkla eller snabba svar, speciellt inte när något precis har inträffat. Just det informationsunderskottet utnyttjar den som sprider desinformation genom att själv ge snabba och falska svar som har vinklats för att passa ett ideologiskt syfte, säger han.

Björn Wiman: En ny erfarenhet har bränts in i oss – i dag är vi alla stockholmare

Som sociala medier-användare är det viktigt i en sådan här situation att tänka på att ingen uppgift, oavsett var informationen kommer ifrån, kommer vara hundra procent korrekt mitt i nyhetshändelsen, säger han.

– Försök hitta fler källor. Om du nås av ett budskap som har en tydlig åsikt och som kommenterar händelsen snarare än att objektivt berätta vad som händer, fundera på vem som tjänar på att just det budskapet sprids.

Läs mer: Går det att möta ett vansinnesdåd med en humorshow?

Finns det någonting nytt i desinformationsaktionerna kring det här dådet, eller liknar det hur det sett ut vid tidigare attacker?

– Ju större en nyhetshändelse är, desto mer ökar risken för desinformation i form av falska uppgifter, manipulerade bilder och så vidare. En stor skillnad jämfört med andra händelser är förstås att det här inträffade på en plats med både kulturell och geografisk närhet till väldigt många svenskar.

– Jag vet inte om det har påverkat själva budskapet i det som sprids speciellt mycket, men sociala medier-diskussionerna har haft ett starkt fokus på gemenskapen och stödet för polis- och räddningspersonal, vilket jag upplever har balanserat den falska och politiskt vinklade informationen. Det är dock för tidigt att göra en komplett analys av hur desinformation spridits eftersom rapporteringen pågår just nu.

Läs mer: Så kan du göra en insats vid attentat