Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-08-23 15:33

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/samiska-kvarlevor-aterbordas-men-museerna-har-mycket-kvar/

Kultur

Samiska kvarlevor återbördas – men museerna har mycket kvar

På fredag sker det största enskilda återbördandet av mänskliga kvarlevor i Sveriges historia.

TT Text

Återlämnandet – även kallat repatriering – sker på urfolkens dag den 9 augusti. Kvarlevorna kommer från 25 individer som fördes bort från Lycksele gamla kyrkogård under utgrävningar 1950. Statens kulturråd har gett bidrag till repatrieringen, som är ett samarbete mellan bland annat Svenska kyrkan, Lycksele kommun, Västerbottens museum och Lycksele samiska förening.

Men ännu finns det mänskliga kvarlevor efter samer på elva statliga museer i Sverige, ofta insamlat i rasbiologins namn.

– Förståelsen för frågan har börjat öka, men hittills har det verkat som att museerna helst har velat behålla dem. Man har sett dem som föremål, inte som de människor de en gång var, säger Mikael Jakobsson.

Han är ordförande i Sametingets etiska råd och lyfte frågan i juni en debattartikel i Dagens Nyheter, tillsammans med bland andra ärkebiskop Antje Jackelén.

Nästa år ska Riksantikvarieämbetet redovisa ett regeringsuppdrag som ska ge vägledning för museernas arbete med mänskliga kvarlevor, enligt Helene Öberg, statssekreterare hos kulturminister Amanda Lind (MP):

– Vi har också öppnat för en sannings- och försoningskommission, för kvarlevorna är en del av en större berättelse om hur staten har utsatt samerna för kränkningar under många år.