Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
169 kr/månad

Vakna med DN på helgen. Halva priset på papperstidningen i tre månader!

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-08-19 14:37

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/sanna-ett-tva-tre-eller-tio-nio-atta/

Kultur

Sanna: Ett, två, tre eller tio, nio, åtta?

Foto: Jonas lindkvist

Kåseri. Det finns många sätt att simma på. Det märker man när vi stammisar samlas på morgonen.

Jag måste skriva lite mer om simning. Utomhussäsongen är snart slut så det gäller att passa på. Inget är på samma sätt inomhus och jag brukar komma av mig.

Om morgnarna samlas en liten grupp av stammisar. Alla är trevliga mot varandra, fast alla önskar att ingen av de andra vore där, för bäst är att vara ensam i sin bana.

Det är man sällan när grinden öppnas så vi sprider ut oss, motionssim, snabbana, leksidan, där det i brist på barn också går att simma längder.

Fast det finns vuxna som leker. En man i vit badmössa brukar växla mellan bröst och rygg, lagom långsamt och liksom meditativt, sedan lägger han sig och flyter en bra stund innan han ställer sig på händer. Han kan stå länge, helt raka ben, fötterna i vädret. Sen upprepar han det. Simma, flyta, stå.

Jag tycker om vuxna som kan leka.

Jag står aldrig på händer. Jag försöker släppa tag om sinnet och hoppas att något problem ska lösa sig medan jag anstränger mig för att glida på simtagen (ofta gör det det) och hålla reda på längderna.

Tusen meter är 40 längder, eller tjugo gånger fram-och-tillbaka. Ska man räkna ett, två, tre eller nitton vändor kvar, arton vändor kvar? Eller uppåt fram till tio, och sedan nedåt efter tio? Och om man simmar två kilometer, kör man tio vändor gånger fyra eller två gånger tjugo vändor? 

Siffrorna blir som ackompanjemang till de andra tankarna. Fjorton, fjorton, fjorton (”hur ska jag lägga fram den här idén för att de ska tro att den är deras?”), tretton, tretton, tretton (”jag får inte glömma att köpa kattmat”), tolv, tolv, tolv (”jag tror jag ska tänka som barnen tänker, man ska ha kvar ett ess i rockärmen”), tio, tio, tio (”var var jag nu?”). 

Jag brukar lägga på några längder som kompensation för felräkning. Jag vet att jag kan simma på tid i stället, jag är inte dum.

Det är något med himlen när man ligger i vatten, den känns stor.

Ibland är jag på badet på kvällen och ibland regnar det. Man ser dropparnas nedslag på ett helt nytt sätt när man är i jämnhöjd med dem. 

En skur får en annan dimension när man följer den från vattenytan, från de första stänken, över de kraftigaste, mest beslutsamma skyarna, till efterdroppandet, som är mer skirt och duggregnigt till sin natur.