Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-03-31 19:03

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/saverman-apropa-ett-okant-40-tal/

Kultur

Säverman: Apropå ett ökänt 40-tal

Jitterbugtävling på Cirkus 1945
Jitterbugtävling på Cirkus 1945 Foto: Kamerareportage/TT, Kamerareportage/TT

Kåseri. Ordet karantän får mig att minnas en kille som för femti år sedan, på 1960-talet, kallades Förti. Alltså som man uttalar fyrtio.

Jag hörde först bara talas om honom, men så fick jag se honom. Det måste vara han, tänkte jag. Och det var han.

Ingen såg så förti ut som han. Baskermössa, vindtygsjacka, golfbyxor, hurtig i hållningen, ordentlig. Just som folk hade tett sig på 40-talet, alltså 1940-talet. Som killar såg ut på fotografier från den tiden – vid sina cyklar, motorcyklar, en och annan fyrkantig Austin eller vindpinad MG.

Jag kände inte Förti och lärde aldrig känna honom men tyckte smeknamnet eller öknamnet satt som gjutet.

Karantän har med fyrtio att göra. Karantän kommer av franskans quarantaine – fyrtiodagarsperiod – och betecknade från början den tid av fyrtio dagar som fartyg måste vänta på redden innan besättningen fick gå iland, exempelvis i Venedig. Detta för att förhindra smittspridning. Minnet av digerdöden höll hamnstäder i skräck i århundraden.

Det första jag läste av August Strindberg var ”Karantänmästarens berättelser”. Även ”Ett drömspel” utspelas i Furusund i Stockholms norra skärgård där det fanns en karantän för sjöfarande som hölls inspärrade fyrtio dagar innan de tilläts visa sig bland folk.

Under koleran fick besättningen på misstänkta fartyg överlämna sina papper på en lång stång från fartyget. Papperen tvagades i ättika och röktes en halvtimme innan man vågade röra vid dem.

Det nu allestädes närvarande ordet karantän hade nästan sjunkit undan ur svenska språket och används lite yrvaket hur som helst om oss alla som får sitta inne ett par månader eller bara fyrtio dagar, vem vet.

För övrigt fick jag senare höra att han som kallades Förti inte alls kallades Förti för att han såg sån ut.

Utan för att han på ett lojt sätt svarat ”förti” på frågan om vilket år han var född.