Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-03-25 23:33

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/saverman-halsa-dem-darhemma-i-diset/

Kultur

Säverman: Hälsa dem därhemma i diset

Foto: Hampus Andersson

Kåseri. Vad gör man ensam i Stockholm en regnig eftermiddag i mars? Man tar en båt. Eller två.

Rätta artikel

Stockholms disigaste tur utgår från Nybrokajen. M/S ”Hättan” är full med passagerare på väg hem från jobbet.

Turen är kompakt grå, man ser bara ljusen från Söder och högresta fyrbåken Waldemarsudde .

Det hinner bli helmörkt och kväll innan alla stigit av vid Saltsjökvarn, Finnboda, Kvarnholmen, Nacka Strand och Lidingö.

I Frihamnen vänder båten. Hamnen är dödstyst och stilla. Två skuggor pratar vid en pelare. En buss far förbi och vänder.

Att gå genom stan på grusiga trottoarer i mars är något annat än att göra det i juni.

Vid Strandvägen huttrar övervintrande skorvar i duggregnet som tilltar på Skeppsbron och Slussen. Jag tar Mälarrampen ner till gamla Järngraven och vidare längs planken i Stadsgården bland stänkande bussar och bilar från Värmdö.

Då dyker ”Amorella” upp från Åbo och lägger till i duggregnet. Smörgåsbord i detta kalla marsdis! Köper biljett och far åter ut mellan Finnberget och Waldemarsudde.

Nya tider i kallskänken: Gubbröra med tång, lax med alger, kaffegravad torsk. Pilsnern heter Kukko med tupp på etiketten.

Fyrarna blinkar i diset. De blir ju bara färre och ger den gamla refrängen ny aktualitet:

Min svenska tös jag dig bedyrar/ att vid kompass och sjökort van/jag klarar alla släckta fyrar/ på erotikens ocean.

Ett fåtal par tråder dansen i nattklubben.

På morgonen vänder båten i Åbo. Solstrålarna jagar bort gråa moln över Åbolands skärgård där snön ligger som strumpor på bergknallarna.

Möter Finnlines blåvita lasttramp i höjd med fem tretungade vindkraftverk.

Vid inloppet till Mariehamn är två Siljabåtar på väg ut. Flera hundra passagerare stiger över från vår båt till en mötande Vikingbåt och far tillbaka till Åbo. En populär dagsutflykt.

Några timmar på öppet, kolugnt hav, sedan når vi svenska skärgården till tonerna av ”Vad tar ni för valpen där i fönstret” i en smäktande finsk tolkning. I höjd med Furusund spelar båtens pianist den saktmodiga ”Londonderry air” för den glesa publiken.

Mörkret har lagt sig. Silja, Tallink och Birka är på väg ut från Stockholm och passerar lätt bugande Waldemarsudde som sett flera upplysta fartyg än de flesta hus här i stan.

Själv går jag hem i det disiga mörkret och gör vin på havtorn, apelsin och fläderblom.