Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Kultur

Säverman: I baksätet på bilsalongen

Kåseri. Bilutställningarna förr hade mer dragningskraft.

Läser att många biltillverkare uteblir från årets bilsalong i Paris. Volvo, Volkswagen, Fiat-Chrysler, Ford, alla stannar de hemma.

Inte undra på. Bilar exponeras på tusen nya sätt, inte minst i teveserier (men tror någon på att en polisutredare i ”Shetland” far omkring i en ny skinande V 90?)

Bilsalongerna har gjort sitt. Men de hade sin tid.

En klasskamrat och jag cyklade två mil till Stockholms internationella bilsalong år 1956. Den hölls i Storängsbotten och blänkte av nya bilar varav ingen var den andra lik. Det var poängen. Ska man se skillnad på bilar i dag får man inte vara skumögd.

Då såg en Hillman ut som en bil, som ett barn ritar en bil. En Volvo var en omisskännlig PV 444 (men Amazon var på väg). Saab var Saab – fanns inget liknande. Cadillac var bredbakat ståtligare än någonting annat men Imperial hade en stramare elegans. Lloyd var en plåtig liten sak man skrockade åt, nästan i klass med Goggomobil medan Goliath var lika lätt att skilja från IFA som Citroen från Renault och Lancia från Alfa Romeo.

En Chrysler ståtade med grammofon. Hur den skulle funka med bilen i rullning begrep vi inte. Det skulle den inte heller.

– Fattar ni inte, grabbar, sa representanten, att man spisar när man stannat vid en sjö och är ensam med brallisen.

Alla skrattade, idel herrar i kostym. Det gick extratåg till salongen, och fullsatta bussar från vischan.

Besökte senare bilsalongen i Genève tillsammans med nyss bortgångne fotografen Folke Hellberg. I myllret av bilar slog det mig att ingen skrivit om baksäten. Så jag frågade bilfolket.

– Baksätet? Jag trodde vi skulle prata om bilar! var den allmänna attityden. De slog i sina papper och såg villrådiga ut. Kvinnor och barn … hör de hit?

Vi träffade den vittberömde och omfångsrike rallyföraren Eric ”Karlsson på taket” och försökte knöla in honom i baksätet på en Rolls-Royce. Det gick med nöd och näppe. Han slog huvudet i taket och rev sedan ner det löst sittande nedfällbara bordet på förarsätets baksida.

Det var ju pinsamt så det förslog i salongens dyraste bil. Och än pinsammare blev det när representanten inte kunde hitta en skruvmejsel och i sin kritstrecksrandiga förlägenhet försökte skruva fast bordet med sin portnyckel.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.