Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-08-15 04:11

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/saverman-ved-vatten-och-vaskor/

Kultur

Säverman: Ved, vatten och väskor

Resväska från förr.
Resväska från förr. Foto: Kamerareportage/TT

Kåseri. Allt man minns som igår visar sig ha hänt för ett halvsekel sedan. 

Står vid en huggkubbe bakom en slånbärshäck och klyver ved och minns 1970-talets innerstad som luktade krig och brandrök fast det var 30 år sedan kriget tog slut.

Men kakelugnarna fanns kvar och de eldades med innehållet i containrar som fylldes med det vi bar ut för att få nytt, fräscht och praktiskt. 

Det vill säga gamla bord och stolar och brädväggar som snabbt plockades upp av folk som frös och tyckte veden var för dyr.

Vatten att spola med fanns i övermått i stora gjutjärnsbehållare tre meter över wc-stolen. 

Varje spolning lät som ett åsknedslag och behållaren brukade till slut ge upp och falla ned och slå wc-stolen i tusen bitar, vilket jämte bilkrockar och Gröna Lund bidrog till stadslivets charmiga ljudbild.

Det var tiden före rullväskorna.  Gnisslet och gnölet från tusen små, ettriga väskhjul, Med tiden utvecklades hjulen till att gnissla mindre men lät fortfarande likafullt.

Rullväskorna smattrade förväntansfullt över trottoarernas stenskarvar nedanför fönstret på väg till konferenser och fest och dans och ett dygns hålligång på Ålandsbåtarna vid Stadsgården. 

Ofta tystnade de en stund vid krogen på hörnet och för att tanka öl, dvs rullväskornas hussar och mattar.

I mars upphörde ljudet med ens. Inga rullväskor hördes längre och så har det förblivit. Det är inte utan att man saknar dem.

Saknar gör jag däremot inte den kantiga svarta resväska utan tillstymmelse till hjul som jag köpte för just ett halvsekel sedan på en marknad i staden Visakhapatnam på den indiska östkusten. 

Äkta läder försäkrade försäljaren och uppvisade något slags intyg. För att vara läder var den ovanligt billig. 

I Calcutta skulle jag byta tåg. Det ösregnade. Jag tog väskan och rusade in i en frisörsalong för att bli klippt och rakad. En tvålpojke tog väskan för att ställa undan den men ryggade strax tillbaka. Han var alldeles svart om handen. Jag också. 

Alla stirrade på väskan vars svarta färg långsamt flöt ned och bildade en pöl på golvet och avslöjade en grå resväska av papp.

Ämnen i artikeln

Kåserier

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt