I det fria scenkonstlivet får tänkandet och utforskandet ta plats, skriver Nadja Hjorton och Eli Frankel i sin replik i debatten om scenkonstens roll i det offentliga samtalet.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-11-15 04:58
Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/scen/det-ar-ingen-slump-att-cheferna-rekryteras-fran-fria-teatergrupper/
Johan Hilton har ställt frågan till oss som har scenkonst som arbete (DN 26/9): ”Hur vill ni förändra och förnya scenkonsten? Eller stämmer det att ni slutat tänka?”
Tack för frågan, vi förstår den inte!
Inom det fria scenkonstfältet – till exempel fria dans- och teatergrupper – skapas över hela landet utmanande, komplex, diskursiv scenkonst för tusentals vuxna, unga och barn både nationellt och internationellt. Här pågår ett ständigt samtal med samtiden, med politiken, med regionen och här ryms tvärdisciplinär scenkonst i olika format för olika målgrupper. Här finns friheten i att inte behöva fylla 900 platser utan att faktiskt få ta risker och undersöka metoder. Här finns kollektiva praktiker, gemensamt lärande, teori, filosofi och avancerad teknologi.
Läs mer. Suzanne Osten: Så komiskt att det alltså finns ett rätt teatertänkande
Frilansande konstnärer och grupper lyssnar till sin samtid genom att både blicka bakåt och långt fram. För att över huvud taget kunna existera och få ekonomiskt stöd måste vi ständigt formulera vår konst för bidragsgivare, arrangörer och scener. Frågor om hur, varför och för vem vi skapar konst är inkorporerade i vårt arbete. Vi utmanar publikkontrakt och vår konstform genom att tänja på begrepp och bråka med konventioner kring kropp, estetik och teknik. Allt i mötet med publiken, alltid med för lite pengar.
Det är ingen slump att institutionerna rekryterar sina chefer från fria, progressiva teatergrupper. Här i det fria scenkonstlivet får tänkandet och utforskandet ta plats. Här finns självkritik, självorganiserad fortbildning och diskurs som en del av det konstnärliga arbetet. Och just därför väljer många i det fria scenkonstfältet att hålla sig utanför institutionerna. I stället blir institutionsjobben undantaget och brödfödan. Bränslet och motorn finns i det egna uttrycket, det gränsöverskridande, de långa processerna, undersökandet och utforskandet.
Läs mer. Mats Ek: Scenkonstdebatten har avslöjat oss som rätt skrala tänkare
Så välkommen till oss, Johan Hilton, och alla ni andra efter promenaderna mellan Sergels torg och Nybroplan. Välkommen till festivaler, seminarier, workshops, utbildningar kring främjande arbete för en levande scenkonst. Välkommen till samtal om faran med ett utarmat fritt kulturliv, bristen på scener och hur ett homogent scenkonstfält inte representerar vårt samhälle. Välkommen till visioner om hur mycket mer levande scenkonsten skulle kunna vara om det fria fältet fick ökade medel för att kunna förverkliga sina idéer.
För det riktiga bekymret är inte att scenkonsten inte tänker. Det är att vissa vill tysta den.