Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Scen

”Figure a sea” med Cullbergbaletten på Dansens hus

"Figure a Sea" är en daterad men ändå dagsakuell föreställning. Här:Vera Nevanlinna, Alexandra Campbell, Unn Faleide.
"Figure a Sea" är en daterad men ändå dagsakuell föreställning. Här:Vera Nevanlinna, Alexandra Campbell, Unn Faleide. Foto: Urban Jörén

Storartat, vackert och stilla. Koreografen Deborah Hays samarbete med Cullbergbaletten är ett lyckokast. ”Figure a Sea” är en tankeväckande, flödande och mycket vacker föreställning.

Scen

Figure a Sea
Koreografi: Deborah Hay. 
Dans: Cullbergbaletten. Kompositör: Laurie Anderson. Ljus: Minna Tiikkainen. Kostym: Marita Tjärnström. Scen: Dansens hus.

Figure a Sea
Koreografi: Deborah Hay.
Dans: Cullbergbaletten. Kompositör: Laurie Anderson. Ljus: Minna Tiikkainen. Kostym: Marita Tjärnström. Scen: Dansens hus.

Dansens hus redan mycket breda scenen känns än mer vidsträckt när arton dansare tycks värma upp medan publiken strömmar in för se ”Figure a Sea”, en världspremiär för Cullbergbalettens nya samarbete med koreografen Deborah Hay.

Scenografin är rudimentär, musiken frånvarande, belysningen kongenialt simpel. Dansarna liksom flyter ut runt scenen, rentav omfamnar publiken. Och man hör lika mycket som ser rörelserna genom fötternas friktion mot golvet. Förvisso är Laurie Anderson verket kompositör, men hennes sofistikerat lågmälda musik är när den väl utnyttjas, knappt hörbar. Som ett stilla vågsvall mot strandkanten.

Sällan har en verktitel varit mer lyriskt precis, uppfriskande mångtydig. Tänk dig en ocean, ett hav: publikens folkhav och havet av dansare som så småningom formar grupper om fem, sex och sju, subtilt åtskilda men likväl tydligt förbundna genom Marita Tjärnström raffinerade varierade kostymer. Figure a Sea” gestaltar människan, mänskligheten och livet självt, människan som individ och nödvändigt social varelse. Koreografin svänger mellan ebb och flod. Och biter till slut sig själv i svansen: den cirkulära tiden.

Den 74-åriga Deborah Hay har gästat Dansens hus tre gånger de senaste sex åren, då med verk och projekt i soloformat, som den minnesvärde ”A lecture on the performance of Beauty” år 2012. Hon är en av grundarna till avantgardescenen Judson Dance Theatre i New York och en levande legend vars arv är en väsentlig påminnelse i samtidens ofta påfallande historielösa, konceptuella tidevarv. Det var där och då som samtidens konceptuella dans föddes, inspirerad av John Cage–tystnadsmusik och ett skenbart trivialt, alldagligt vardagligt rörelsematerial, lika gärna gestaltat av professionella dansare som av amatörer.

Deborah Hay är trogen sin livslånga estetik i ”Figure a Sea”, låt vara att hennes sedvanliga soloverk nu expanderats till myller med ett tjog dansare på scenen: Cullbergbaletten har tvingat låna ytterligare dansare. Hays koreografier vill gärna fånga människan som ett naket nakna djur, och hon lyckas faktiskt få Cullbergbalettens skickliga dansare att bli det, genom att hålla tillbaka virtuositeten och framhäva det allmänmänsklig och igenkännbara.

Föreställningen är en märkvärdig och sublimt meditativ upplevelse. Den är lika daterad som faktiskt dagsaktuell. Tempot är påfallande lugnt och lågt, som ett samhällskritiskt ställningstagande. Tag dig tid, ge dig själv utrymme . "Figure a Sea" övertygar med en finstilt variationsrikedom och ett humanistiskt patos. För mig är det kanske främst en befriande öppen och associativ föreställning, oavsett vissa dippar, särskilt i verkets andra hälft.

Efter vårens oroande katastrofala, banala dubbel ”Highlights” bevisar "Figure a Sea" att Cullbergbaletten kan bära även efter att ha brustit brutalt. Kompaniet har en spännande framtid framför sig, särskilt som det ryktas att Jefta van Dinther har tilldelats rollen som ett slags huskoreograf. Härligt.

Cullbergbaletten med gäster imponerar som en intimt samarbetande ensemble. ”Figure a Sea” utstrålar auktoritet och en akut förståelse för människan, för djuret i människan. Det är tankeväckande, flödande, överraskande. Mycket vackert.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.