Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-18 09:25 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/scenrecensioner/goteborgsoperan-kristina-fran-duvemala/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Scenrecensioner

Göteborgsoperan: ”Kristina från Duvemåla”

Maria Ylipää (Kristina) och Robert Noack (Karl Oskar)
Maria Ylipää (Kristina) och Robert Noack (Karl Oskar) Foto: Mats Bäcker

Styrkan och skönheten finns där än

Musikal

”Kristina från Duvemåla”
av Benny Andersson, Björn ­Ulvaeus och Lars Rudolfsson.
Dirigent: Hans Ek. Regi: Lars Rudolfsson. Koreografi: Lena Josefsson.
Med: Maria Ylipää, Robert Noack, Oskar Nilsson, Birthe Wingren, Tobias Ahlsell, Ingahlill Wagelin, Ole Forsberg m fl.
Scen: Göteborgsoperan.

I dag är det nog ganska få som minns den undran som faktiskt fanns inför urpremiären på ”Kristina från Duvemåla” på Storan i Malmö 1995. Hur de som stod bakom det perfekta popsoundet i ABBA och den West End-effektiva musikalen ”Chess” skulle kunna ge ton och röst åt Vilhelm Mobergs myllrande berättelse om ett fattigt småländskt 1800-tal – Sveriges mest lästa och älskade. Som dessutom med stor framgång redan hade visualiserats av Jan Troell?

Men det svar som Benny Andersson och Björn Ulvaeus då gav är fortfarande något av det mest överraskande och genomgripande jag upplevt. Först med en oavbrutet spännande och lekfull men oändligt lång första akt, som överträffade rekordhållaren Richard Wagner i dennes ”Ragnarök”. Och därefter med en dramatiskt tillspetsad och förlösande andra akt, med en ung och ännu relativt okänd Helen Sjöholm som Kristina, som slutligen fick alla känslofördämningar att brista.

För vad få visste om var hur Björn & Benny i arbetet med ”Kristina från Duvemåla” hade öppnat sig för ett helt nytt uttryck. En brygd av folkmusik, bruksmusik, väckelsesånger, klassisk musik och lite världsmusik som gav en kongenial ton åt skörheten och patoset i ett utvandrande Sverige. Ingredienser som fått en fortsättning i projektet BAO – som gått vidare i historien och gett röst åt ett modernare och mera folkhemsklingande Sverige.

Men uppsättningen, i Lars Rudolfssons dramaturgi och regi och Robin Wagners scenografi, var också ett lekfullt svar på Jan Troells naturnära realism. Scenförvandlingarna skedde inför öppen ridå på ett sätt som både förankrade och befriade det tids- och miljöbundna i berättelsen. Som i den oförglömliga scenen där de oflyttbara stenarna på åkern med ett surrealistiskt jubel stiger mot himlen som ballonger. Och det är just i denna förunderligt transformerande rörlighet, som också bottnar i det suveräna samspelet mellan musik, text och sceniskhet, som gör ”Kristina från Duvemåla” så äkta, verklig och relevant för en tid där allting är på glid. Och på väg mot något annat.

När den nu åter står på Göteborgs­operans scen, för första gången sedan 1996, inför en delvis ny generation som aldrig sett och hört den, är det bara att konstatera att styrkan, skönheten och all den sceniska magin finns kvar. ”Kristina från Duvemåla” är evigt ung. Något som de nya vackra kostymerna av Kersti ­Vitali Rudolfsson och Linus Fellboms snillrika ljussättning också starkt bidrar till.

Frågan den här gången är snarare hur det låter med de nya sångarna som följt med från produktionen från 2012 på Svenska teatern i Helsingfors. Och jo, det låter fantastiskt fint. Ingen behöver vara orolig över att det gamla laget saknas. I Robert Noack (Karl Oskar) och Oskar Nilsson (Robert) har man hittat två skådespelare med makalöst naturliga röster som faktiskt överträffar sina föregångare.

Den senares silvriga höjdton på ordet ”hav” bär liksom hela musikalens budskap i sig. I Birthe Wingren har Ulrika fått ett nytt dramatiskt djup och skärpa. Och Maria Ylipää får Kristinas ostillade längtan att bli allas. Man skakar och skälver som om man hörde det för första gången.

Samtal med Björn UlvaeusI en exklusiv

Samtal med Björn Ulvaeus

I en exklusiv intervju samtalar musikern Björn Ulvaeus med DN:s Carl Lundborg om kändisskapet, integration och vad som väntar fram­över inom karriären. dn.se/kultur

© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.