Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Scenrecensioner

Scenrecension: Ester Nilsson frälser publiken på nytt

Leif Andrée och Anna-Lena Efverman i ”Utan personligt ansvar”.
Leif Andrée och Anna-Lena Efverman i ”Utan personligt ansvar”. Foto: Niklas Hellgren

Lena Anderssons romaner om Ester Nilsson är perfekt material för scen. ”Utan personligt ansvar” får nu en strålande iscensättning på Brunnsgatan Fyra, skriver Ingegärd Waaranperä.

För andra gången lyckas den skolmästaraktiga, superallvarliga Ester Nilsson förlösa en fullsatt teater med sin fantastiska förälskelse. Den här gången i Olof, skådespelare i den pjäs ”Tresamhet” som hon själv nyss har skrivit – i Martina Montelius dramatisering av Lena Anderssons roman ”Utan personligt ansvar”.

Esthers lilla drag av snipighet är i och för sig klassiskt komedimaterial, men det är inte det vi skrattar åt. Mer åt oss själva. Här är så mycket att känna igen sig i, in i minsta tonfall. Hur skulle det kunna vara annorlunda när hela pjäsen handlar om hur vi talar, bevakar, bedrar, straffar, förlåter och förför varandra och oss själva, enligt ännu strikt könsprogrammerade mönster.

Språket säger allt, och även när det ingenting säger agerar det. Påverkar, placerar oss i förhållande till varandra. Över – under. Öppnar – stänger, närmar – fjärmar. Och om någon kan visa detta så är det Lena Andersson med den speciella legering av kärlek, språkanalys och teckentydning som hon skapat i sina två romaner ”Egenmäktigt förfarande” och ”Utan personligt ansvar”. Bägge är perfekt material för scenen och den senare är nu strålande iscensatt av Rickard Günther.

Ester Nilsson från första boken har gått vidare. Efter sin långa besatthet av konstnären Hugo Rask är hon redo för den sanna, ömsesidiga kärleken. Hon finner den på teatern, i ensemblen som ska spela hennes första pjäs. Rask-erfarenheten har luttrat henne till viss försiktighet men också skärpt hennes blick och öra för kärlekens hemliga gester och språk. Hon inser snabbt att skådespelaren Olof är intresserad av henne men inte riktigt vågar ge sig till känna...

Leif Andrée är skådespelaren (ett par stiliga porträtt i scenografin förstärker hans position). I början är han smickrat nödbedd, men Anna-Lena Efvermans Ester är inte den som ger sig och snart deltar han i leken. Så fort hon verkar ge upp närmar han sig i denna pargalenskap där han, förstås, är gift.

Den geniala rollbesättningen förstärker gungbrädesdramaturgin. Olof står för kontrollen, vilket Leif Andrée stryker under med sitt skådespeleri. Denne tryckkokare av motstridiga känslor lyckas med minimala medel hålla till och med sig själv ovetande om vad han håller på med, en förnekelse som i överensstämmelse med vår allmänna mening är både typiskt manlig och mycket rolig.

Intressant då är att Anna-Lena Efvermans skådespeleri så tydligt utspelar sig på två motstridiga plan. Hennes tal är inte den skolade skådespelarens kontrollerade, i någon mening avmätta. Det river och sliter, blir gällt eller vagt också när hon är som mest intellektuell. 

Det är i kroppen hennes drama utspelar sig – eller mellan huvud och kropp. Ofta rör hon sig lite framåtlutad med huvudet först, som på väg in i en vägg. Oavbrutet analyserande och tolkande vad hon hoppas vara kärlekens språk, och med kroppen slingrande och böljande i åtrå och längtan.

Så ser det ut. Men efterhand får bilden fler nyanser. För vem är det egentligen som driver på vem? Hur går det till, ord för ord? Och vem är mest förryckt: Esther som tror sig älskad, eller Olof som in i det sista lyckas låtsas att ingenting alls har pågått?

TEATER

”Utan personligt ansvar” 

Av Lena Andersson

Regi, rum och ljus: Rickard Günther. Dramatisering: Martina Montelius. Rum och kostym: Ulla Oddsdotter. Med: Anna-Lena Efverman, Leif Andrée. Scen: Teater Brunnsgatan Fyra, Stockholm. Speltid: ca 2 tim.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.