Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-12-13 08:12

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/scenrecensioner/stamningsfullt-nar-marit-kapla-laser-sitt-varmlandsepos/

Scenrecensioner

Stämningsfullt när Marit Kapla läser sitt Värmlandsepos

Martin Hederos vid pianot och författaren Marit Kapla med sin debutbok ”Osebol – en föreställning om en by”. Foto: Björn Bergenheim/Rockfoto

Både byn och människorna träder fram i Marit Kaplas långa text om Osebol. Och där orden slutar tar Martin Hederos vid med gåtfullt grubblande pianofantasier, skriver DN:s Johanna Paulsson.

På Faschings lilla scen står författaren Marit Kapla med sin bibeltjocka bok i handen. Vid flygeln sitter musikern Martin Hederos beredd med fiolen redo i fodralet. För säg en 15 år sedan misstänker jag att man, trots kompet, hade kallat konceptet spoken word. Nu heter det ”en föreställning om en by”, även om duons drygt timslånga turnéframträdande påminner mer om en tonsatt uppläsning än om ett utpräglat scenkonstverk.

Stämningsfullt är det hur som helst. Osebol är en by vid Klarälven i norra Värmland, där Kapla växte upp. Det är också namnet på hennes Augustnominerade debutbok, där glimtar ur människors livsöden och levnadsvillkor i glesbygden fogats samman till något som liknar ett vardagligt vindlande versepos. Och eftersom materialet bygger på intervjuer med invånarna lämpar sig texten särskilt väl för en muntlig framställning med diskret ackompanjemang och dialektala detaljer. 

Har man läst bokens 800 sidor förundras man över hur Kapla lyckats välja ut avsnitt som ringar in både platsen och personerna. I det sakligt förmedlade flödet ryms både allvaret och den stillsamma humorn som bor i många av dessa berättelser. Det handlar om alltifrån vargjakt och ensamkommande flyktingbarn till trivialiteter som kaffeporslin och yrkesknep om spånskivor. 

Där orden slutar tar musiken vid med gåtfullt grubblande pianofantasier, förra soloskivans albumspår ”Slottsskogen” eller orientaliskt vibrerande fiolspel och folkton med spelmanslåten ”Brudmarsch från norra Råda” som givet extranummer.

Hederos fyller i och fyller ut de litterära nedslagen med klingande ögonblicksbilder på samma sätt som Kaplas röster rör sig mellan Värmland och världen utan att lämna Osebol. 

Steget från The Soundtrack of Our Lives-rock till den här sortens solopianistiska vemod han sysslar med i dag kan tyckas långt. Men Hederos har alltid varit en bakgrundsmusiker i ordets bästa bemärkelse. Han lyssnar in och tonar ner sin person, men har ändå ett eget omisskännligt sound färgat av jazz, visor och gymnopedier. Poetiskt, men aldrig pretentiöst.

Läs fler texter av Johanna Paulsson och fler av DN:s scenrecensioner och konsertrecensioner