Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-06-27 14:17

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/scenrecensioner/teaterrecension-korsbarstradgarden-ett-fantastiskt-karnevalstag/

SCEN

Teaterrecension: Körsbärsträdgården ett fantastiskt karnevalståg

Helena Svartling och Kaj Ahlgren i ”Körsbärsträdgården”.
Helena Svartling och Kaj Ahlgren i ”Körsbärsträdgården”. Foto: Lia Jacobi

Fantastiskt karnevalståg om bortskämd adelsfamilj.

Postdramatisk teater spräcker scenkonventioner, dekonstruerar och lämnar ursprungspjäserna bakom sig som torra puppor. Från skalen lyfter ibland magnifik performancekonst.

Vad Anna Pettersson gör vill jag snarare kalla predramatisk teater.

Hon söker sig till tiden och platsen just innan dramat föddes, när tanke och omvärld stötte ihop och slog gnistor. Ur det ögonblickets laddning hämtar hon spelets tryck och temperatur – från pjäs till pjäs helt olika. Sexualhat och fascisthot i Lorcas ”Bernardas hus” bemöttes av föreställningens kvinnliga avgrundsvrål.

”Körsbärsträdgården” pågår i uppbrottstid, mellan feodalt godsägarvälde och revolution. Änkan Ranevskajas gods står på ruinens brant. Den bortskämda, opraktiska familjen irrar omkring efter lösningar som inte ska innebära förändringar för dem själva. Likheterna med oss behöver inte understrykas.

Tjechovs luftigt vemodiga, genomskådande drama blir i Sundsvall ett fantastiskt karnevalståg av påstridiga figurer med ena benet över rampen.

Alla vill oss något, har egna minnen, känner igen sig. Uppbrottet från landsbygden finns som en fantomsmärta i nästan alla svenskar. Att jag skulle gråta när en fura fälls hade jag inte trott, men så blir det inför Kaj Ahlgrens berättelse om hur han som pojke i Dalarna var med när farfar fällde det höga trädet, hur det föll och sedan gungade. Som en lunga de sista andetagen.

Petterssons regi klipper och klistrar, väljer bland improvisationsförslagen: Hur gestaltar du saknad? Vem är uppkomlingen Lopachin? Plötsligt gör alla på scenen olika versioner, till och med träter sinsemellan. Åke Arvidsson chockar när han fällknivs-viker ihop sig för att bli gamle tjänaren Firs.

Hela ensemblen speglar den hemlösa och passlösa guvernanten Charlotta Ivanovnas utsatthet.

Ett omhuldat minne, godsägarinnans förströdda omplåstrande av en liten bondunge, renodlas till kollektiv kroppspoesi.

Det improviserande tilltalet styrs upp av ett exakt, uttrycksfullt rörelsespråk och av Susanne Jaresands drastiska, vackra koreografier. Gustave Lunds musik fångar upp tidens klyvning och annalkande förändring. Under en wienervals dunkar en kättersk tango. Det blåser storm i högtalaranläggningen. Video på den tomma scenens fond och sidor visar overksamma, tafatta, nervösa händer i närbild.

Det blir många strålande enskildheter. Möjligen är publiken, om den inte kan sin Tjechov väldigt väl, lite vilsen. I en inlagd scen som visar repetitionsarbetet rekapituleras handlingen. Det hjälper och roar, men trots det uppstår glipor i sammanhanget. Man ser avsikten. Det blir lite för enkelt att ana vilka improvisationsuppslag som har gett upphov till vilka scener. I de gliporna passar historiens angelägenhetsgrad ibland på att slinka ut.

Succén är ändå given. Anna Pettersson får fram det bästa i varje skådespelare och det är en fröjd att se Sundsvallsensemblen spela på den här nivån: fräckare, säkrare och känsligare än på väldigt länge om någonsin. Gisela Nilssons revolutionära smekning övergår steglöst i stryptag på en förvånad, krinolinklädd Åke Arvidsson. Överallt resväskor och koffertar.

Firs är inte sist kvar, nu när världen ändrat form, utan Alva Pettersson, pillemariskt plinkande på ett champagneglas: Lycka till, ni själva, liksom.

Ämnen i artikeln

Scen

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt