Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Scenrecensioner

The Phantom of the Opera på Cirkus, Stockholm

Bakom kulisserna av ”The Phantom of the Opera” med Peter Jöback 2013.
Bakom kulisserna av ”The Phantom of the Opera” med Peter Jöback 2013. Other: Pontus Höök

Jöbacks gestaltning och Christenssons sångröst bär den här musikalen nästan hela vägen hem, skriver DN:s recensent Johanna Paulsson.

Musikal

”The phantom of the opera”

Musik: Andrew Lloyd Webber
Text: Charles Hart och Richard Stilgoe 
Svensk text: Lars Sjöberg
Regi: Harold Prince 
Biträdande regissör: Arthur Masella
Scenografi och kostym: Maria Björnson
Iscensättning och koreografi: Gillian Lynne
Dirigent: Julian Bigg
Ljusdesign: Andrew Bridge
Ljuddesign: Mick Potter
Medverkande: Peter Jöback, Emmi Christensson, Anton Zetterholm, Karolina Andersson, Rolf Lydahl, Sindre Postholm, Sanna Martin med flera
Scen: Cirkus, Stockholm
Speltid: Cirka 2 timmar och 40 minuter

Den gastkramande orgelouvertyren, kristallkronan som väcks till liv och en överdådig gulddekor som förvandlar Cirkus till Parisoperan L’Opéra Garnier. Handlingen utspelar sig på 1800-talet, komplett med exotiska operaparodier och effektfullt scenmaskineri. Ändå svävar 1980-talets osaliga ande över Andrew Lloyd Webbers 30-årsjubilerande succémusikal.

Det är drygt 20 år sedan ”The phantom of the opera” senast gick igen i Stockholm. Då som långkörare med Mikael Samuelson i titelrollen, nu med Peter Jöback som hyllats för sin Fantomen på båda sidor av Atlanten. Efter utflykter till West End och Broadway är uppsättningen på Cirkus också något av en personlig hemvändarshow på svenska.

Samtidigt är det originalproduktionen som spelas här – Lloyd Webber håller hårt på rättigheterna – och frågan är om inte såväl regi som scenografi egentligen har överlevt sig själv. Scenbytet som plötsligt förflyttar oss till en underjordisk sjö är tidlöst fascinerande. Men jag hade gärna sett vad ett annat konstnärligt team hade fått ut av materialet i dag. Den helt nya iscensättning som spelats på Nationaloperan i Helsingfors och som nästa höst går vidare till Göteborgsoperan, lär förvisso bara frångå konceptet marginellt.

Läs också: Peter Jöback plickar hem teaterspöke i nya svenska Fantomen på Operan 

Men den här skönheten och odjuret-berättelsen är trots allt i behov av en ansiktslyftning som kan strama upp tramsiga transporträckor och träiga sidokaraktärer mellan alla odödliga hits. 

För här finns verkligen fantastiska musikalmelodier: titellåten och ”Nattens musik” för att bara nämna ett par. Aldrig har väl Andrew Lloyd Webber själv varit lika mycket operafantom som i ”The phantom of the opera”. Tonspråket ligger närmare den klassiska musiken än musikaltonsättare i regel gör; i skuggorna skymtar inte bara en operaromantiker som Puccini, utan också grällare orkesterfärger som man snarare förknippar med Sjostakovitj. Därför känns det lite tanigt med en liten, keyboardförstärkt orkester under ledning av Julian Bigg, särskilt när ljudnivåerna svajar en del.

Storyn – efter Gaston Leroux roman – kretsar hur som helst kring den skönsjungande balettflickan Christine Daaé, hennes barndomsvän Raoul, Greve de Chagny och den vanställda Fantomens besatthet av Christine. Lätt att förväxla med en kärlekshistoria, men ytterst en berättelse om hur ett samhälle skapar ett monster. Peter Jöbacks suveränt nyanserade Fantomen kommer åt den underliggande psykologin.

Det här är ju hans paradroll nu, mer sårbar än macho, men kanske allra vassast när Fantomen är som mest fasansfull. Rollen som Christine är krävande, men Emmi Christensson gör henne levande med en vackert varm och tänjbar musikalröst. Anton Zetterholms Raoul bidrar till stabiliteten och dynamiken i detta triangeldrama.
Den stora behållningen är andra akten.

Den som börjar med det pråliga ensemblenumret ”Maskerad” och utmynnar i den själsligt förvridna Fantomens gripande slutscen. Jöbacks gestaltning och Christenssons sångröst bär den här musikalen nästan hela vägen hem.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.