I en debattartikel i DN på torsdagen skriver SD:s kulturpolitiske talesperson Aron Emilsson och tre partikollegor att public service inte lever upp till kraven på saklighet och opartiskhet.

Institutionen bedriver onyanserad och osaklig nyhetsrapportering, och har en vänsterslagsida inom kulturutbudet, anser SD. Därtill saknar public service förmågan att belysa samhällsutvecklingen. 

Därför vill artikelförfattarna reformera hela verksamheten. De föreslår dessutom införandet av ett vetenskapsråd som kompletterar Granskningsnämnden. Därigenom kan ”olika nyanser och forskningsrön belysas i de fall ett reportage anmäls till Granskningsnämnden”, skriver de.

Enligt Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson Lawen Redar saknar SD:s kritik någon saklig grund.

– Om man ser på vilka fall Granskningsnämnden undersökt senaste tiden så handlar ytterst få om osaklighet och opartiskhet. Public service lever upp till sitt uppdrag i det högsta och mest väsentliga. Snarare ingår debattartikeln i SD:s politiska agenda som bygger på att skapa misstillit mellan befolkningen och den fria journalistiken, och det ser jag oerhört allvarligt på, säger hon.  

Lawen Redar drar också paralleller till utvecklingen i Polen där det högernationalistiska partiet Lag och rättvisa kraftigt nedmonterat public service samt den fria journalistiken sedan de kom till makten 2015.

– Jag har god kontakt med före detta anställda inom public service och de berättar hur landet arbetat politiskt för att stegvis minska förtroende för public service. Resultatet är att man i dag saknar ett oberoende public service och i stället har statsmedia som kommunicerar ut sina åsikter. 

– Detta är väldigt allvarligt och en liknande utveckling i Sverige skulle vara förödande. SD:s förslag om ett vetenskapsråd påminner om det som gjorts i Polen för att hämma oberoende journalistik, säger Lawen Redar. 

Även Christer Nylander, Liberalernas ordförande i kulturutskottet, säger att förslaget om ett vetenskapsråd kan äventyra den fria journalistiken. 

– Vi har redan ett granskningssystem som visserligen alltid kan förbättras, men att forskare ska berätta för journalister vad de borde skriva mer om är en konstig idé som strider mot den journalistiska frihet som vi ska ha i Sverige, säger han.

I debattartikeln föreslår SD även ett samarbete mellan de nordiska public service-bolagen. Detta ska bestå i att företagen ska påpeka ”missade perspektiv” i varandras innehåll. På så sätt minskar risken att vissa perspektiv glöms bort eller förtigs, skriver de. 

– Jag tror inte att man behöver en norrman eller finländare som berättar vad journalister behöver skriva mer om utan det märker svenska journalister utifrån den debatt vi har i Sverige. Om public service-bolagen vill göra detta självmant är det upp till dem, men jag tycker inte att politiken ska begränsa och sätta överrockar på journalisterna genom att besluta om något sådant, säger Christer Nylander. 

Därutöver föreslår SD kostnadseffektiviseringar för verksamheten i stort, bland annat genom en hopslagning av SVT, SR och UR. Enligt Liberalernas Christer Nylander är förslaget ointressant.

– Jag tror inte det skulle leda till någonting. Enligt mig är det bra att vi har tre olika bolag med olika inriktningar. Jag tolkar argumentet och debattartikeln i stort som att SD återigen vill berätta att public service bör göras om. De lyfter förtroendesiffrorna men de undersökningar som har gjorts visar att public service kritiseras av SD:s väljare, men andra grupper i samhället har fortsatt starkt förtroende för public service, säger han.

Detta bekräftas av Ulrika Andersson som är forskare vid Göteborgs universitet samt biträdande föreståndare vid SOM-institutet, som sedan 1986 presenterat trendanalyser inom samhälle, opinion och media. 

– De höga förtroendenivåerna har hållit i sig över tid, och omkring sju av tio personer i åldrarna 16–85 år har stort förtroende för public service. En lika stor andel anser att public services innehåll har ett stort värde för samhället i stort. Mest kritiska är SD:s sympatisörer. Av dem anser 46 procent att innehållet från public service har ett stort värde för samhället, säger hon. 

Motsvarande andel bland Moderaternas sympatisörer är 63 procent, enligt undersökningen. Socialdemokraterna och Centerpartiets siffror uppgår till 71 respektive 78 procent. Den aktuella undersökningen gjordes hösten 2018 och presenterades sommaren 2019.

Läs mer: 

SD:s kulturutskott: Ett osakligt och onyanserat public service måste reformeras

SVT:s vd Hanna Stjärne: Jag vet inte om det går att få alla nöjda 

Omvälvande förändring resulterar i att nästan alla program i P3 läggs ner