Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-02 21:32

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/se-fram-emot-en-bokhost-med-hilary-mantel-nina-burton-och-klas-ostergren/

Böcker

Se fram emot en bokhöst med Hilary Mantel, Nina Burton och Klas Östergren

Bild 1 av 3 Nina Burton.
Foto: Sara MacKey
Bild 2 av 3 Hilary Mantel
Foto: Joshua Irandi
Bild 3 av 3 Klas Östergren
Foto: Johan Nilsson/TT

Hösten är här – i alla fall om man går efter förlagskatalogerna som frestar med böckerna som kommer från augusti och framåt. DN:s Jonas Thente har läst katalogerna.

Något ganska häpnadsväckande hände med den amerikanska bokförsäljningen häromveckan. De stora försäljningslistorna för fackböcker (New York Times lista framför allt) toppades plötsligt av titlar som handlar om rasism och svarta erfarenheter i det vita USA. Samt av böcker som behandlar hbtq-frågor.

När jag skriver detta ligger Ibram X Kendis ”How to be an antiracist” överst på listan. Tvåa ligger transaktivisten Glennon Doyles självbiografi ”Untamed” och trea Ta-Nehisi Coates fem år gamla ”Between the world and me”, (”Mellan världen och mig”, gavs ut på svenska för fyra år sedan). Sedan kommer Michelle Obamas självbiografi.

Bland de tio böckerna i toppskikten hittar man också Layla F Saads ”Me and white supremacy” och Bakari Sellers självbiografiska analys av sydstatsrasismen, ”My vanishing country”.

Direkt in som nummer ett på den skönlitterära listan gick Brit Bennetts ”The vanishing half”, om två svarta systrar i amerikanska södern som väljer olika vägar i livet. Den kommer på svenska i höst, med titeln ”Hjärtlinjer” (Albert Bonniers förlag).

Man kan möjligen ironisera kring en bild av vita, urbana bokköpare som yrvaket rusar omkring i bokhandeln och sliter böcker från hyllorna. Man kan också bli en smula rörd och tänka att böckernas förhållandevis långsamma takt när det kommer an på att kommentera nuet också innebär att de har tagit tid på sig för att verkligen förstå och gå på djupet.

Foto: Beatrice Lundborg

Särskilt många böcker om blm, covid-19 och hemarbete hittar man inte i de svenska bokförlagens höstkataloger – även om där finns ett par tre som kanske kan kvala in. Men det blir en ganska rik höst i alla fall, och jag gissar att en del titlar tillkommer efterhand.

Som alltid hittar man genast favoriter som man gärna vill läsa på en gång. I kategorin svenska eländen kommer till exempel Christian Dauns reportagebok ”Draksådd” (Ordfront), som handlar om övergivna avfolkningskommuner som fåfängt tvingas satsa på märkliga projekt som kostar många miljoner och sällan lyckas.

Jan Guillou avslutar sin tiodelade romanserie om Sveriges 1900-tal, betraktat genom Guillous ögon och familjen Lauritzen. 1990-talsboken heter ”Slutet på historien” (Piratförlaget) och familjens svarta får, förre SS-officeren Harald, återkommer från exilen i Argentina.

Religionshistorikern David Thurfjell ifrågasätter i boken ”Granskogsfolk” (Norstedts) uppfattningen om svenskarna som världens mest sekulariserade folk

Religionshistorikern David Thurfjell ifrågasätter i boken ”Granskogsfolk” (Norstedts) uppfattningen om svenskarna som världens mest sekulariserade folk. Det stämmer inte, för vi har gjort naturen till vår religion. En naturkärlekens religionshistoria, alltså.

Två gamla framgångsrika ledare för svenska politiska partier, som nuförtiden dras med problem: det är Fredrik Reinfeldts ”3 november 2020” (Albert Bonniers förlag) – som främst behandlar problemet Donald Trump – och Bengt Westerbergs ”Westerbergeffekten” (Fri tanke), som tycks vilja påminna om socialliberalismens värderingar.

Märta Tikkanen.
Märta Tikkanen. Foto: Niklas Sandström

Till de mer udda reportageböckerna hör Bosse Gustafssons ”Extremisten”, som bygger på samtal med Anders Högström: mannen som stal den 40 kilo tunga skylten som hänger över ingången till Auschwitz (Offside Press). Det kommer att handla om den svenska högerextremismens framväxt, som Gustafsson är en av våra främsta experter på.

Höstens författarskap är Märta Tikkanens. Två introduktioner är aktuella: Siv Storås heter ”De oerhörda orden” (Schildts & Söderströms) och Johanna Holmströms är mer taggig med titeln ”Borde hålla käft” (Norstedts).

Den svenska serien har under de senaste decennierna framgångsrikt odlat den kreativa autofiktionens konst. I höst kommer Coco Moodyssons ”Mörkt album” som tar fart i en serietecknare som inte längre kan teckna, och Ulrika Linders ”Återvinningscentralen” som handlar om hennes arbete på just en sådan (bägge på förlaget Galago).

Skönlitterära debutanter? De frodas. Marie Lundström, som till vardags är bokreporter på P1, får visa vad hon går för i romanen ”Sanningens kalas” (Wahlström &Widstrand). Juristen Ulrika Mossberg verkar kombinera juridik och kärlekskaos i romanen ”Domslut” och Donia Saleh tar ett grepp om symbolpolitik och individ i ”Ya Leila” (bägge på Albert Bonniers förlag).

Till de mer etablerade svenska författarna som förgyller hösten hör Carola Hansson, Kristoffer Leandoer, Agneta Pleijel, Lennart Hagerfors, Björn Ranelid, Tone Schunnesson och Lena Andersson.

Aleksander Motturi och Andrzej Tichý skriver ”Skymningszoner” (Nirstedt) tillsammans, vilket känns minst sagt spännande.

Och så har vi de stora internationella författarna, där möjligen Hilary Mantels ”Spegeln och ljuset” (Weyler) är den mest efterlängtade. Jag ser också fram emot böcker av Ben Lerner, Sofi Oksanen, Yaa Gyasi, Abdellah Taïa, Paul Celan och Wu Ming-Yi.

Ämnen i artikeln

Böcker

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt