Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
169 kr/månad

Vakna med DN på helgen. Halva priset på papperstidningen i tre månader!

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-07-22 03:33

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/senegal-kraver-tillbaka-konstskatter-fran-frankrike/

Kultur

Senegal kräver tillbaka konstskatter från Frankrike

Bild 1 av 2 På det nyöppnade museet i Dakar hoppas man att utöka sina samlingar genom att Frankrike tvingas lämna tillbaka konstföremål som stals under kolonialtiden.
Foto: Mia Holmgren
Bild 2 av 2 Masker från flera världsdelar ingår i samlingarna.
Foto: Mia Holmgren

DAKAR. På det nyöppnade museet för afrikansk kultur i Senegals huvudstad Dakar gapar flera våningsplan tomma. Förhoppningen är att samlingarna på Musée des Civilisations noires ska utökas kraftigt genom att Frankrike tvingas lämna tillbaka tusentals konstföremål som stals under kolonialtiden.

– Hittills har afrikaner som velat se konst och kultur från sin egen kontinent varit tvungna att besöka museer i Europa. Det är ett missförhållande som vi nu är på väg att rätta till, säger den assisterande kuratorn Fatima Sy.

Det ekar av hennes klackade skor när vi går genom flera salar som inte tagits i bruk. Museets fyra våningar har plats för totalt 18.000 verk. Än så länge ryms utställningarna på de två nedersta våningsplanen. 

– Det finns gott om utrymme, vi har stor kapacitet att blicka både bakåt och framåt, säger Fatima Sy. 

Planerna på ett museum som lyfter fram kulturen och utvecklingen i Afrika väcktes redan på 1960-talet av Senegals första president Léopold Sédar Senghor. Det tog mer än 50 år innan byggnaden stod klar. Museet är konstruerat som en rund hydda i kolossalformat, men förebild från Casamance i södra Senegal. Som vid så många andra stora projekt i Afrika är det Kina som står för huvuddelen av finansieringen, i det här fallet 300 miljoner kronor.

Musée des Civilisations noires i Senegals huvudstad Dakar. Foto: Mia Holmgren

När museet slog upp portarna för allmänheten i vintras är det i en tid då före detta kolonialmakter pressas att lämna tillbaka konst och kulturskatter som stulits från Afrika och Asien. Uppskattningsvis mellan 80 och 90 procent av konstföremålen från Afrika söder om Sahara finns på museer eller hos privatsamlare i andra delar av världen.

Invigningen i Dakar sammanföll dessutom med att slutsatserna i en kontroversiell rapport beställd av president Emmanuel Macron presenterades i Paris. Utredarna uppmanar Frankrike att lämna tillbaka de konstföremål till de tidigare kolonierna i Afrika som länderna själva vill ha.

Det handlar om skulpturer, statyer, delar av palats, masker och vardagsföremål. Minst 90.000 konstobjekt finns I Frankrike, varav 70.000 på Musée du quai Branly i Paris. Hittills har lagstiftningen förhindrat återlämnanden, även i dokumenterade fall av plundring.

Frankrike har gått med på att lämna tillbaka 26 föremål till Benin i Västafrika. President Macron försöker tona ned rapportens slutsatser och talar om att låna ut istället för att lämna tillbaka. Han har också uppmanat länder som Storbritannien och Tyskland att se över sitt agerande när det gäller stulna konstskatter.

I Belgien har debatten om landets koloniala förflutna i Afrika fått ny näring av återinvigningen av Afrikamuseet i Bryssel i december. Där visas tusentals föremål från Rwanda, Burundi och Demokratiska republiken Kongo. Under den fem år långa renoveringen av museet har anslaget ändras men kritiken består.

I Senegal och Elfenbenskusten var regeringarna snabba att officiellt kräva tillbaka alla konstföremål som har sitt ursprung i landet. 

– Om det finns 10.000 föremål vill vi ha tillbaka samtliga 10.000, sa Senegals kulturminister Abdou Latif Coulibaly .

Senegals president Macky Sall, som blev omvald för en ny mandatperiod i februari, ser Musée des Civilisations noire som en möjlighet att göra Dakar till Västafrikas kulturella huvudstad. 

– Kultur för människor samman och leder till utveckling. Kulturarvet har räddat afrikanska folk från att bli själlösa och historielösa. Därför lägger vi nu ned stor kraft på att återskapa det, sade presidenten när han invigde museet.

Fatima Sy, assisterande kurator på det nyöppnade museet i Dakar. Foto: Mia Holmgren

Enligt Fatima Sy har det hittills vanligaste argumentet för att inte lämna tillbaka föremål varit att Afrika saknar möjlighet att bevara föremålen till eftervärlden.  

– Byggnaden vi befinner oss i är ett bevis på att det inte längre stämmer. Snart finns det också ett stort modernt museum i Nigeria, säger hon.

Öppningsutställningarna i Dakar består av måleri från Karibien, masker från länder i flera världsdelar, religionernas inflytande, moderna verk som visats på konstbiennalen i Dakar och foton på politiker och kända personer med rötterna i Afrika. En permanent utställning visar den mänskliga civilisationens uppkomst i Afrika. I ljusgården mitt i byggnaden finns enorm skulptur av ett baobabträd.

– Vi ska stärka de historiska banden, men museet får absolut inte bli ett stillastående historiskt monument. Det ska utvecklas i samtiden. Besökare som kommer tillbaka efter ett år måste bli överraskade och mötas av nya intryck och sammanhang, säger Fatima Sy.

Bild 1 av 3 Ett verk av den senegalesiska modedesignern Oumou Sy.
Foto: Mia Holmgren
Bild 2 av 3 Flera av verken har tidigare visats på konstbiennalen i Dakar.
Foto: Mia Holmgren
Bild 3 av 3 Masker från flera världsdelar ingår i samlingarna.
Foto: Mia Holmgren

Även om förhoppningarna om att återfå konstföremål från Frankrike infrias är det dock inte självklart att de hamnar på museet i Dakar, enligt Fatima Sy. 

– Beslutet måste fattas av de folkgrupper som en gång i tiden blev bestulna på konstskatter som masker och skulpturer. Om de vill bränna föremålen eller låsa in dem i ett skjul är det deras sak.

Den spektakulära museibyggnaden ligger vägg i vägg med den vackra järnvägsstationen från kolonialtiden och har blivit ett landmärke i Dakar. 

Från hamnen några hundra meter bort går båtar varannan timme till Gorée, som är ett av Unescos världsarv. Under 300 år, från mitten av 1500-talet fram till I848, var ön den sista utposten för slavar som skeppades från Afrika till plantagen i Amerika och Karibien.

– En av slavstationerna Gorée är bevarad och visas för allmänheten. Det är en sorglig påminnelse, men samtidigt en av få länkar till det förflutna som faktiskt finns kvar och går att besöka, säger Aminata Fall som är på väg till ön med några släktingar.

– Jag hoppas att kulturmuseet ger en bred och nyanserad bild av Afrikas historia och nutid. Vi kommer säkert att hitta nya saker att känna stolthet över, säger hon.

Ska Senegal kräva tillbaka alla konstföremål från Frankrike?

– Nej, inte nödvändigtvis. Det är viktigt att sprida kunskap om Afrika i andra delar av världen. Det var ju här allting började, säger Aminata Fall. 

Läs mer: Afrikansk segervittring i striden om det koloniala stöldgodset 

Läs mer: Museet som ska sätta Kapstaden på världens konstkarta