Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-25 11:52

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/sjalvmedveten-munch-tog-nakna-selfies/

Konst

Självmedveten Munch tog nakna selfies

Edvard Munch målar på stranden i Warnemünde, 1907.
Edvard Munch målar på stranden i Warnemünde, 1907. Foto: TT

Han syns halvnaken i badkaret eller målandes på en solig strand i Tyskland. Självmedveten och poserande stiger Edvard Munch fram på de ”konstnärsselfies” som nu går att se på Thielska galleriet i Stockholm.

TT Text

I slutet av den rörliga film som visas böjer sig Edvard Munch fram och tittar in i sin egen filmkamera: dagens konstpublik får leka tittut med den norske konstnären vars verk senare i år flyttar in i ett 13 våningar högt och helt nybyggt museum i centrala Oslo.

På de ihopklippta filmsekvenserna som just nu lånas ut till Thielska syns också hans moster på promenad.

– Han var intresserad av rörelse kan man säga, man blir nästan sjösjuk, säger museichefen Patrik Steorn.

”Edvard Munchs fotografier. Det experimentella jaget” heter utställningen. Här finns dubbelexponeringar, skuggor och suddiga motiv. Men om stora delar av hans måleri och grafik frammanar bilden av Edvard Munch som den neurotiske ”känslokonstnären”, inåtvänd och ångestladdad, visar hans filmer och fotografier lugnare och mer vardagliga motiv.

– Han är självupptagen och det kan ju vara ångestladdat sig. Men jag tycker att man kommer honom lite närmare som person, och att det är lite lättsammare på något sätt. Man kan tycka att hans måleri är väldigt allvarligt och tungt.

Självporträtt "à la Marat". taget av Edvard Munch på doktor Jakobsons klinik i Köpenhamn 1908–1909.
Självporträtt "à la Marat". taget av Edvard Munch på doktor Jakobsons klinik i Köpenhamn 1908–1909. Foto: Edvard Munch/TT

Munch fotograferade hunden, sina hushållerskor, sin ateljé men framför allt sig själv – även när han 1908–1909 var inlagd på doktor Jacobsons privata viloklinik i Köpenhamn.

– Han var utbränd helt enkelt, han hade utmattningssymtom även om han fortsatte att arbeta och gjorde utställningar även där, säger Patrik Steorn.

På vilokliniken poserar en halvnaken Edvard Munch som Marat, revolutionären från franska revolutionen som blev mördad i badkaret, ett motiv som också återkom i ett par av hans målningar dock utan självporträttet som förlaga.

Edvard Munch kom till vilokliniken efter några intensiva arbetsår och sitt stora internationella genombrott. Det var också under dessa år som han hade börjat fotografera och bland bilderna finns ett porträtt på hans svenske mecenat, Ernest Thiel.

Sin första kamera hade Munch köpt 1902, samma år som hans förhållande med Mathilde ”Tulla” Larsen tog slut under dramatiska former: Edvard Munch fick fingertoppen på vänster långfinger avskjuten efter ett vådaskott.

– De hade en lång och stormig relation, men man vet inte vad som hände.

Vid sidan Edvard Munchs fotografier visas en del av hans grafiska konst, däribland "Det sjuka barnet" från 1896.
Vid sidan Edvard Munchs fotografier visas en del av hans grafiska konst, däribland "Det sjuka barnet" från 1896. Foto: TT

Ett fotografi av en naken kvinna med långt utsläppt hår för tankarna till den böljande manen i ”Vampyr”, ett av de klassiska Munchmotiven i den permanenta grafikutställning som, vid sidan av salen med Thielskas tolv Munchmålningar, visas i ett tornrum. Den ambivalenta kvinnoskräck som kritiker tycker sig se i Edvard Munchs konst är dock svår att ana i hans fotografier.

– Men en av poängerna med den här utställningen är att visa hur fotografiet hänger ihop med de grafiska verken, att han låter raspigheten synas i bilderna precis som träets ådring i träsnitten. Han gör tekniken synlig.

”Edvard Munchs fotografier. Det experimentella jaget” visas på Thielska galleriet i Stockholm 8 februari till 31 maj.