Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur

Skådespelarens röst central i ljudboksboomen

Dramatenskådespelaren Mirja Turestedt är en av Sveriges mest erfarna uppläsare.
Dramatenskådespelaren Mirja Turestedt är en av Sveriges mest erfarna uppläsare. Foto: Hilda Arneback

Framgången för ljudböcker har skapat eftertraktade arbetstillfällen för skådespelare med högläsningstalang. Uppläsaren av en ljudbok får en allt viktigare roll och väcker samtidigt starkare känslor än författaren.

Mirja Turestedt tar en klunk vatten och gurglar ljudligt. På golvet nedanför henne ligger en tjock huvudkudde.

– Jag har alltid mycket vatten i studion eftersom det kan börja klicka i munnen om man blir torr, särskilt om man druckit kaffe innan. Kudden använder jag för att lägga mot magen om den börjar kurra för mycket, vilket annars hörs i inspelningen.

– De flesta ljudboksproducenter får stå ut med väldigt mycket kroppsljud, säger hon med en blinkning mot sin producent Tove Nordqvist.

– Man skulle kunna göra en greatest hits på kroppsljud faktiskt, svarar Tove från andra sidan studioglasrutan.

Med över tio år i ljudboksbranschen är Dramatenskådespelaren Mirja Turestedt en av Sveriges mest erfarna uppläsare. I dag läser hon in de sista kapitlen av Malin Wollins kommande roman ”Till min dotter”. Tonen i studion är skämtsam och det märks att paret har gjort många tidigare inläsningar tillsammans. Tove Nordqvist brukar tjata på Mirja att hon ska gå ned i tempo och inte läsa för snabbt, och för det ändamålet har Mirja även med sig en stressboll i handväskan som hon kan krama med handen för att komma ned i varv.

När förberedelserna är färdiga får Mirja Turestedt flera gånger upprepa en mening från gårdagens inläsning för att hitta tillbaka till rätt tonläge.

– Det där var den bästa Mirja-imitationen hittills, säger Tove med ett öga på datorskärmens ljudkurva.

Mirja Turestedt börjar läsa från sin Ipad: ”Han heter Max Holm och kommer från Stockholm. Max Holm låter som ett namn i en roman och inte mig emot. Jag är gärna med i en vacker bok med ett lyckligt slut tillsammans med honom. Han är lång och atletisk, fäktare på elitnivå. You had me at ’fäktare’…”

För att förmedla berättelsens känsla brukar Mirja Turestedt försöka se alla situationer i texten framför sig:

– Du ska följa med i texten och leva dig in i den samtidigt som du håller koll på vad som händer framåt. Du ska veta var du ska betona samtidigt som du håller reda på vem som säger vad till vem och hur den personen låter. Det kräver stor koncentration och ett gott samarbete med studioproducent och korrekturlyssnare, förklarar hon.

Inläsningen föregås av många timmars förberedelser: först tyst genomläsning, sedan en teknisk genomgång med anteckningar och understrykningar i appen iAnnotate. Därefter följer telefonsamtal till språkexperter och fackbutiker med frågor om uttal av ord och fraser och slutligen högläsning som generalrepetition.

Foto: Ljudproducenten Tove Nordqvist sätter på sig hörlurarna och gör sig redo för dagens inspelningssession med Mirja Turestedt som stänger dörren till inspelningsbåset. Foto: Hilda Arneback

I studion sker ändå ständiga avbrott och omtagningar, ibland efter en skrattutlösande felsägning eller någon tveksamhet i en betoning. Hur uttalar man egentligen namnet på surfarparadiset ”Baja”? Och ska klädföretaget ”Gant” uttalas ”Gääänt” eller ”Gannt”?

Det är Piratförlaget som har beställt inläsningen ”Till min dotter” från Visuellt ljud, Sveriges ledande produktionsbolag för ljudböcker. Vid ingången från gatan möter DN Stefan Sauk, en av Sveriges mest kända uppläsare, som sätter sig på en motorcykel och brummar iväg. Till produktionsbolaget på Södermalm i Stockholm kommer skådespelare för att läsa in sina bokmanus i skift, oftast i ett tretimmarspass på förmiddag eller eftermiddag.

Ljudboksboomen har skapat eftertraktade arbetstillfällen för skådespelare med talang för högläsning. Att även Hollywoodstjärnor som Jake Gyllenhaal och Scarlett Johansson rekryteras (”The great Gatsby” respektive ”Alice in wonderland”) vittnar om att uppläsaren blivit en allt viktigare del av verket.

Teaterförbundet ser en ökning av ljudboksjobb bland sina anslutna skådespelare. Fackförbundet får allt fler frågor till medlemsrådgivningen om att granska avtal kring ljudboksuppdrag och nio framstående skådespelare har i ett brev uppmanat kulturministern att utöka biblioteksersättningen till att också gälla inläsningar av ljudböcker.

Samtidigt som strömningstjänsterna för ljudböcker har slagit igenom på bred front och ljudboksbranschen går bättre och bättre har ersättningsnivåerna till inläsarna paradoxalt nog pressats. Mirja Turestedt berättar att inläsarens royalty i många fall försvunnit.

– Ljudboksboomen har fått konsekvensen att det är fler skådespelare som får ljudboksjobb, men samtidigt har arvodena, med vissa undantag, gått ner. Ibland känns det som att vissa ljudboksföretag tänker för mycket på vinst i stället för på kvalitet, säger hon.

I den nya ljudboksseriesatsningen Storytel Originals finns uppläsarnas namn med på omslaget, bredvid författarens, och ljudboksföretagets användarstatistik visar att många lyssnare följer uppläsare snarare än författare.

– Vi tycker att uppläsarna är oerhört viktiga och förtjänar att lyftas fram. De är en del av framgången med ljudboken. En duktig uppläsare i kombination med rätt text kan verkligen skapa något magiskt, säger förlagschefen Helena Gustafsson på Storytel.

Under en kaffepaus på Visuellt ljuds stora takterrass, med mäklareuforisk utsikt över takåsarna på Södermalm, berättar Mirja Turestedt att ljudboksuppdrag betraktas som attraktiva i skådespelarkretsar. Det är en dagssyssla som passar bra att kombinera med teaterföreställningar på kvällen, men också en form av gestaltning under lugnare former än teaterföreställningar och filminspelningar.

– Jag tycker att det är väldigt roligt att läsa in ljudböcker. När jag står på scen på Dramaten har jag en helt annan anspänning och nervositet. Där möter jag en publik och skapar något som aldrig går att korrigera i efterhand. Att gå in i en studio är meditativt på ett annat sätt, det kan vara väldigt avslappnande att inte ha någon publik, säger hon.

Foto: Inläsningen föregås av många timmars förberedelser. Foto: Hilda Arneback

En annan skillnad från teaterscenen är att ljudboksuppläsningar ofta är mindre dramatiserade. ”Det är inte radioteater vi jobbar med här”, förklarar Tove Nordqvist och Mirja Turestedt berättar att hon de senaste åren, efter samråd med Tove, önskemål från lyssnarkretsen och egen vilja att utvecklas, skruvat ner volymen på sin egen dramatisering.

Skådespelaren Viktor Åkerblom fick i år Stora ljudbokspriset för sin inläsning av Jessica Schiefauers ungdomsroman ”När hundarna kommer”. Också han har börjat måla med mindre penseldrag:

– Det finns en risk att inläsaren tar patent på lyssnarens upplevelse. Det underbara med att läsa en bok är att man skapar sin egen värld och just därför vill jag vara ganska neutral och inte måla för tydliga karaktärer och personporträtt. Det gäller att hitta textens egen melodi och vara lyhörd inför den. Jag försöker berätta historien på det sätt som jag tror är i samklang med författarens vilja, säger han.

Ett av Viktor Åkerbloms nuvarande projekt är att läsa in Robert Jordans mycket omfattande fantasyserie ”The wheel of time”, som omfattar 22 delar i svensk översättning (första delen hade premiär på Storytel förra veckan). De inläsningarna gör han på kvällar efter klockan fem, ensam i studion, och då tillåter han sig lite mer dramatisering än vanligt:

– För min egen skull måste jag hitta på något som gör det hela lite kul också, så att jag inte blir blasé efter några hundra sidor. Så här målar jag lite mer med vissa karaktärer. En stor ogier har till exempel fått prata på något hackig norrländska och en annan karaktär låter lite som Mikael Persbrandt, säger han och skrattar.

En konsekvens av skådespelarens alltmer framlyfta roll i ljudboksvärlden är att uppläsaren ofta recenseras livligt på ljudboksföretagens strömningstjänster. Helena Gustafsson på Storytel har noterat att uppläsaren väcker starkare känslor än författaren och funderat på orsaken:

– Jag tror det beror på att lyssnandet är så fruktansvärt intimt. Du har någon på din axel var du än befinner dig: in i sovrummet, in på toaletten. Om man jämför de lika sinnen vi har så är hörseln ett av de mest subjektiva och känsliga sinnesorganen. Du reagerar ganska långsamt om du ser en varningsskylt, men mycket snabbare om någon skriker ”Varning!”. Hörseln är väldigt intuitiv. Man kan bli förälskad i en röst. En bra röst kan göra att du lyssnar på något fast du inte riktigt hör vad den läser, du vill ha den där rösten i dina öron för att det är så mysigt.

Fakta. Svenska ljudboksuccéer

Stora ljudbokspriset har delats ut sedan 2009 och går till den bästa kombinationen av berättelse och uppläsning. Numera delas priset ut under en årlig ljudboksgala i mars i de tre kategorierna Skönlitteratur, Barn & Ungdom och Deckare & Spänning.

Foto: 2015 gick priset till författaren Majgull Axelsson och uppläsaren Katarina Ewerlöf för romanen ”Jag heter inte Miriam”, författaren Carin Gerhardsen och uppläsaren Stefan Sauk för deckaren ”Tjockare än vatten” samt till författaren Gunilla Bergström och uppläsaren Jonas Karlsson för barnboken ”Vad sa pappa Åberg?”

Foto: 2016 gick priset till författaren Jojo Moyes och uppläsaren Gunilla Leining för romanen ”Livet efter dig”, författarna Dan Buthler & Dag Öhrlund och uppläsaren Stefan Sauk för deckaren ”Hämnaren” samt till författaren Jessica Schiefauer och uppläsaren Viktor Åkerblom för ungdomsromanen ”När hundarna kommer”.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.