Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Skivrecensioner

Dagens skiva: Jon Hopkins stilla techno är vackrare än någonsin

Other: Steve Gullick

På sitt nya album fortsätter electronicaproducenten Jon Hopkins att pendla mellan pulserande techno och minimalistisk pianomusik, med målet satt någonstans bortom vår horisont.

5

Elektroniskt

Jon Hopkins

”Singularity”

(Domino/Playground)

 5

Inom fysiken innebär singularitet, grovt förenklat, en plats där ett gravitationsfält blir oändligt starkt. Det tydligaste exemplet är svarta hål – de ljusätande slukhål som ingen kan se från insidan. En resa in i dem vore varje människas sista expedition.

Det är ingen slump att Jon Hopkins döper sin konst efter det här fenomenet. Engelsmannens vibrerande kombination av techno och minimalistisk pianomusik är alltid på väg mot det okända. Platsen bortom vår horisont.

På ”Singularity” är färden vackrare än någonsin förut. Låtarna pendlar mellan pulserande klubbgolv och kontemplativ stillhet. Orbital och Todd Terje korsas med Sigur Rós och Erik Satie. Resultatet blir lika delar allvarligt och lekfullt. Alltid med hopp om att det där främmande mörkret någonstans ska genomträngas av ljus.

Bästa spår: ”Luminous beings”

Läs fler texter av Noa Söderberg, till exempel om Kali Uchis mästerliga kryssande mellan genrer.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.