Mer än sextio år i efterhand visar det sig att Carl Perkins gjorde några inspelningar redan i början av 50-talet, och var mer rockabilly då än världen har velat tro.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-20 18:56
Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/skivrecensioner/nils-hansson-har-var-carl-perkins-faktiskt-fore-elvis/
Det var först när Elvis Presley hade lämnat Sun records i Memphis för stora RCA som Carl Perkins fick sin chans. Skivbolagschefen Sam Phillips lär ha sagt att nu är det du som är vår rockabillystjärna, och Carl Perkins svarade med att i december 1955 spela in den singel som skulle göra honom odödlig: ”Blue suede shoes”. Kanske världens mest arketypiska rockabillylåt.
Somliga hävdar att formen uppstod när Elvis Presley i juli 1954 spelade in sin första singel och satte en svart blueslåt (”That’s all right”) på förstasidan och en vit countrylåt (”Blue moon of Kentucky”) på baksidan. Samt framförde dem som om de var precis likadana.
Ingen liten sak i den amerikanska södern på 50-talet, där segregationen var skarp.
Carl Perkins kom också till Sun 1954, men hans första singlar var mer country och den vanliga föreställningen har varit att det var först när han väl anlänt till Sun records, hört Elvis och formats av Sam Phillips som han blev den ”rockabilly cat” han sen skulle leva resten av sitt liv som.
Fast Carl Perkins själv har alltid sagt att han spelade ungefär samma sorts musik redan innan han fick skivkontrakt, på barer och småklubbar i sydvästra Tennessee.
Och drygt tjugo år efter hans död visar det sig nu att han faktiskt gjorde några enkla inspelningar ett par år innan han kom till Sun, för en man som hade satt upp en enkel inspelningsutrustning i sitt vardagsrum. Där vem som helst kunde betala en slant och spela in rakt ner på en enkel acetatskiva, som sedan bara tålde några få uppspelningar innan den slets ut.
Nu ges dessa ut som ”Discovering Carl Perkins: Eastview, Tennessee 1952 – 1953” (Bear Family). Fyra titlar, varken medverkande eller inspelningsdatum är kända. Man vet inte ens exakt vilket år det är, men två av låtarna är hillbillycovers av svart blues – varav en är Roy Browns ”Good rockin’ tonight”, som Elvis spelade in som sin andra singel 1954.
Det är måhända ingen märkvärdig version, men att Carl Perkins skulle vara efterföljaren där är faktiskt omöjligt att hävda.
Läs fler musiktexter av Nils Hansson, till exempel om Sturgill Simpsons futuristiska syntcountry med tillhörande japansk animefilm.