Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-06-26 08:25

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/skivrecensioner/nils-hansson-prince-lat-fardig-redan-pa-sina-demoversioner/

Skivrecensioner

Nils Hansson: Prince lät färdig redan på sina demoversioner

Prince på scen i Inglewood, Kalifornien 1985. Foto: Liu Heung Shing

Det står ett särskilt skimmer kring Princes tidiga 80-tal, då han förutom sig själv försörjde en hel familj av artister med musik. Något som nu stryks under av hans egna, outgivna versioner av dessa låtar. 

Man måste nog häpna över Princes rasande produktivitet, inte bara under de där åren i början av 80-talet då han satte en så tydlig ton på sin samtid som få artister före eller efter.

Han fortsatte ju hela livet. Skrev, spelade in, lagrade. Fyllde på i sitt mytomspunna valv, trots att han hela tiden snittade på ett album om året. Uppgifterna om hur mycket outgivet där finns är lika varierande som fantasieggande, men det lär räcka till decennier av skivutgivning.

Ändå är det kring den första halvan av 80-talet som det starkaste skimret står. Och de postuma utgåvorna hittills är hämtade därifrån: för två år sen bonusmaterialet till den utökade ”Purple rain” från 1984, sen fjolårets lilla solodemo ”Piano and a microphone 1983”.

Nya ”Originals” (Warner) är – med ett enda undantag – också inspelad mellan 1981 och -85. Det var en period när Prince förutom sina egna skivor även skrev och producerade åt en hel liten familj av grupper runt sig: The Time, The Family, Vanity 6 och Apollonia 6. Sheila E bör nämnas i samma sammanhang, kanske även sångerskorna Jill Jones och Taja Sevelle.

Alla fick låtar av Prince som nu ges ut så som han själv sjöng dem. Demoversioner, kunde man säga, om det inte var för att Princes demos ofta låter påfallande kompletta. Samtidigt som många av hans mest klassiska låtar är ungefär lika avskalade, minimalistiska, syntpräglade.

En låt blev ett albumspår åt Kenny Rogers (”You’re my love”), rättmätigt glömt. En annan blev en världshit åt The Bangles (”Manic Monday”), ett otypiskt exempel på hur han gav bort en topplåt till ett redan etablerat band. Men mest handlar det om hans egen artistkrets, om singlar och albumspår där Princes fingeravtryck var nästan lika tydliga som på hans egna skivor.

Även om han ofta lät andra ståta med låtskrivarcredit.

Bara en sumpar han. ”Nothing compares 2 U” gömdes i en oansenlig version på The Familys debutalbum 1985, innan Sinéad O’Connor gjorde sin sensationella transformering, men den låter faktiskt ännu mindre flygfärdig med Prince själv.

 

Läs fler musiktexter av Nils Hansson, till exempel om hur mycket The Secondhand Orchestra och The Hope Singers liknar varandra.