Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-26 13:52

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/skivrecensioner/skivrecension-alina-ibragimova-spelar-fransk-kammarmusik-forunderligt-mjukt/

Skivrecensioner

Skivrecension: Alina Ibragimova spelar fransk kammarmusik förunderligt mjukt

Foto: Eva Vermandel

Det här är inte första gången violinisten Alina Ibragimova tolkar det sena franska 1800-talets kammarmusikspråk. Nu liksom tidigare gör hon det med förunderligt mjuk hand.

Rätta artikel

Ett av musikhistoriens häftigaste stilskiften sker under senare delen av 1800-talet i Frankrike då Grand opéra som ideal ersätts av ett nytt kammarmusikspråk, fortfarande lyriskt på ett franskt vis men spänningsladdat och tätt. 2015 väckte violinisten Alina Ibragimova sensation med sin soloinspelning av en av företrädarna för denna stil – Eugène Ysaÿe. 

Nu är hon tillbaka, tillsammans med den briljante pianisten Cédric Tiberghien (hör deras Mozartsonater i fem volymer), med ytterligare ett utsökt franskt album där Ysaÿe samsas med César Franck, Louis Vierne och Lili Boulanger. Ett perfekt sammansatt program där Francks violinsonat lyser starkast. Och som bitvis spelas så förunderligt mjukt och återhållet att den får mig att lyssna på den på ett nytt sätt.

Bästa spår: Allegretto ben moderato

Läs fler musikrecensioner av Martin Nyström, till exempel om att Erik Söderlind tolkar en sökande Paul McCartney.