Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-06-26 18:31

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/skivrecensioner/skivrecension-dylan-leblanc-flirtar-med-den-ultraklassiska-landsvagsrocken/

Skivrecensioner

Skivrecension: Dylan LeBlanc flirtar med den ultraklassiska landsvägsrocken

Foto: Abraham Rowe

Med Nashvillefenomenet Dave Cobb som producent gör före detta underbarnet Dylan LeBlanc nu ett försök att bredda sin musik med ett klassiskt 70-talsanslag.

Dylan LeBlanc är delvis uppväxt i Muscle Shoals och har hunnit vara både underbarn och utbränd, i dag är han snarast veteran strax före trettio och ”Renegade” låter som gjord för att lyfta honom till en nivå mer i höjd med de ständiga lovorden.

Producent är framgångsmannen Dave Cobb i Nashville (Chris Stapleton, Brandi Carlile, Jason Isbell, Sturgill Simpson) och musiken har blivit både bredare och lättare i anslaget, en sorts ultraklassisk melodiradiorock som gjord för långa, raka landsvägar, med massor av vemod i bagaget.

Ändå låter det aldrig egentligen som det 70-tal där rötterna finns, associationerna till Neil Young och Fleetwood Mac tar hellre vägen via My Morning Jacket eller Israel Nash, och den ljusa, känsliga sångrösten lindas stundtals i så mycket reverb att det får nästan autotune-lika kvaliteter

Bästa spår: ”Honor among thieves”, ”Bang bang bang”

Läs fler musikrecensioner av Nils Hansson, till exempel om hur Jesper Lindell blev tvungen att göra det själv för att få vara sig själv.