Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-09-18 18:02

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/skivrecensioner/skivrecension-whitney-bygger-latar-med-en-myriad-ideer/

Skivrecensioner

Skivrecension: Whitney bygger låtar med en myriad idéer

Julien Ehrlich och Max Kakacek i duon Whitney. Foto: Olivia Bee

Trots all melankoli och livstvivel låter det lätt, luftigt, hoppfullt och vänligt om Whitney, med massor av referenser från olika håll och blåsarrangemang som är svåra att tröttna på.

Chicagobandet Whitney gör musik som innehåller ovanligt mycket musik. Varje poplåt innehåller så mycket mer än vers och refränger, snarare bygger de på en myriad av idéer, små slingor och fina arrangemang.

Referenserna pekar åt olika håll: Sufjan Stevens, brittisk wimp-pop, 70-talssoul och svenska Umeåbandet Winhill/Losehill. Brad Cook från mitt favoritband Hiss Golden Messenger har producerat och fått allting att låta så där märkligt lätt, luftigt, hoppfullt och vänligt.

Tematiskt är det en skiva om vänskap och livstvivel, men de melankoliska stråken gör bara musiken större. Julien Ehrlichs falsettsång kan bli lite tjatig i längden, men de fina rytmerna, gitarrerna och inte minst blåsarrangemangen är svåra att tröttna på.

Bästa spår: ”Giving up”

 

Läs fler musikrecensioner av Po Tidholm, till exempel om hur Amason har så stor kapacitet att de går lite vilse bland alla möjligheter.