Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Kultur

Sociala medier öppnar för nya konstuttryck

Sociala medier har fått en alltmer framträdande roll i konsten. Instagram är appen som står i centrum för intresset.

2014 gjorde den Los Angeles-baserade konstnären Amalia Ulman en uppmärksammad performance på Instagram. Under drygt fyra månader kunde man följa hennes strävan efter att bli en ”it-girl” i Los Angeles. Hon lade upp halvnakna selfies, foton på kattungar, avokadoluncher och på en bröstförstoring. Först i efterhand avslöjade hon att det hela var på låtsas.

Foton från Amalia Ulmans konstprojekt ställdes 2016 ut på Tate Modern i London som en del av grupputställningen ”Performing for the camera”.

– Det som Amalia Ulman och många konstnärer gör är ingenting nytt. Det som de har gjort är att förflytta platsen. Att se på sociala medier som ett rum för konst har blivit alltmer etablerat, säger Loulou Cherinet, professor vid Konstfack i Stockholm.

Hon ser inget konstigt i att sociala medier på allvar utvecklats till ett rum för konsten.

– I takt med hur våra liv förändras så förändras konsten. Den är där människor är, säger hon.

Många etablerade namn i konstvärlden har omfamnat Instagram. Los Angeles-baserade konsthandlaren Stefan Simchowitz är känd för att aktivt använda fotoappen för att uppmärksamma konstnärer.

Den schweiziske curatorn Hans Ulrich Obrist korades 2016 till konstvärldens mäktigaste person av tidningen Artreview. Han har lovordat Instagram och har sagt att Andy Warhol och Joseph Beuys skulle ha uppskattat appen.

På sitt eget konto lägger Hans Ulrich Obrist upp foton på lappar med handskrivna texter av konstnärer.

”Jag började tänka på handstilens försvinnande, vilket beror på digitala medier. Jag begeistrades över möjligheten att återuppliva den just via digitala medier”, har han sagt i en intervju med tidningen Artnet.

Curatorn Sara Arrhenius, verksam som chef för Bonniers konsthall, ser i sociala mediers utveckling likheter med hur videokonstens roll har förändrats.

– Videokonsten visades i sin startfas enbart på festivaler som handlade om konst i form av rörlig bild. Men på 90-talet tog den sig även in i konstvärldens mittfåra.

I takt med hur våra liv förändras så förändras konsten. Den är där människor är.

Hon ser även att det finns problem med vilken konst som premieras på internet.

– Det är framför allt den konsten som fungerar bra som utsnitt och bild. Skulptural konst har det svårare. Något som däremot är intressant är att performativ konst fungerar så bra på Instagram. Instagramögonblicken blir viktigare än händelsen som sådan.

I sociala mediers roll i konsten i dag ser Sara Arrhenius en brusten förhoppning.

– De tidiga internetpionjärerna drömde om en ny fri konst tillgänglig för alla oavsett ekonomi. Den möjligheten finns i sociala medier där konstnärerna kan verka utan mellanhänder. Samtidigt har just Instagram blivit ett forum för de kommersiella aktörerna att marknadsföra sig på och sälja konst.

Den amerikanske konstkritikern Ben Davis gör i essän ”’Social media art’ in the expanded field” skillnad på konst som använder sig av sociala nätverk och konst om eller i sociala medier.

Till den förstnämnda kategorin hör konst som i sig är social, det vill säga konstnärliga uttryck som tar hjälp av den interaktiva aspekten hos sociala medier. Ett exempel är den New York-baserade konstnären Man Bartlett som gjorde en 24 timmar lång performance där han läste upp allt som folk twittrade till honom.

Enligt Ben Davis hör den formen av konst till den relationella estetik-traditionen. Begreppet relationell estetik myntades under 1990-talet av den franske konstkritikern Nicolas Bourriaud och beskriver konst där den sociala interaktionen är i centrum och där konstnären snarare är katalysator än skapare.

Amalia Ulmans konst på Instagram hör till den senare kategorin – konst om eller i sociala medier. Instagram som samhälleligt fenomen är centralt i den. Likväl är appen central för hur konstverket tar sig uttryck. Men det är fortfarande en konstnär som gör ett konstverk inför en publik. Det finns, förutom att hon får direkt respons i form av likes och kommentarer, ingenting interaktivt med hennes performance.

Till samma kategori hör till exempel konstnärerna Rafaël Rozendaal och Petra Cortright, som arbetar mycket med nya medier och ny estetik, men som fortfarande har en tydlig konstnärsroll.

Konstnärer använder också Instagram för att ge uttryck för en persona och bygga upp en relation till publiken. Kinesiske Ai Wei Wei dokumenterar det mesta han gör via appen. Han blandar foton på flyktinglägret i Calais med bilder på katter och familjen.

I den svenske konstnären Ilja Karilampis konst är samtiden visuellt närvarande i form av logotyper och populärkulturella referenser. Ett återkommande tema är skärmdumpar från Iphoneskärmar som är tryckta på speglar.

Ilja Karilampi ser sitt Instagramkonto som en förlängning av sitt konstnärskap. Centralt är bildens möjligheter att förmedla känslor och tankar.

– Det är svårt att beskriva, men en bild kan ju säga mer än tusen ord. Min Instagram är en blandning av konst och en inblick i mitt liv som konstnär. Det är en löpande output.

Det visuella till trots så är inte samtiden kärnan i Ilja Karilampis konstnärskap, menar han. Snarare är den fonden för ett personligt uttryck; han rör sig i en värld av logotyper och teknik och refererar i sina verk till sina egna upplevelser och intryck. Under Instagrampseudonymen nigerian__queen blandar han foton från sin vardag med bilder på sin konst och på internetmem.

– Jag har gjort ett medvetet val att inte ha mitt namn med på Instagram. Det är inte självpromotion som jag är intresserad av. ”Queen” är ett uttryck från gayvärlden, så det är ingen som vet om jag är straight eller homo eller tjej eller kille.

– Jag lägger upp mem, men då måste de vara bra. Det är en ganska nischad humor.

Ilja Karilampi är samtidigt kluven till att sociala medier är så pass ocensurerade.

– När möjligheten att presentera sig blir så stor slår det över i att det kan bli för mycket. Framför allt när ingen modererar det. Hiphopartisten Azealia Banks är ett exempel på en person som uttrycker många kontroversiella åsikter på sociala medier. Har man inte pli på sig själv så kan det bli fel.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.