Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur

Sociala medier tar över nyhetsflödet

Foto: Alamy

Digital news report görs av Reuters institute for the study of journalism vid Oxforduniversitetet. I undersökningen ingår 50 000 internetanvändare i 26 länder. Hälften av alla internetanvändare får i dag sina nyheter från Facebook och andra sociala nätverk. Samtidigt säger sig fler nyhetskonsumenter runt om i världen föredra en algoritm framför en mänsklig redaktör.

Facebook, Youtube, Twitter, Whatsapp och andra sociala nätverk håller på att ta över nyhetsförmedlingen från journalistiska plattformar som dagstidningar, radio och tv-nyheter. Det konstaterar Reuters Institute i sin årliga rapport om digitala nyheter som offentliggörs i dag. 51 procent av tillfrågade internetanvändare i 26 länder söker sig varje vecka till sociala medier för att ta del av nyheter. Beteendet förstärks av det pågående skiftet från datorer till mobiler.

Samtidigt växer användningen av annonsblockerande program – 27 procent av svenska nyhetskonsumenter använder i dag så kallade adblockers – vilket gör att dagstidningar går miste om digitala annonsintäkter.

Sammantagna beskrivs tendenserna som en andra våg av sönderfall som nu träffar nyhetsorganisationer runt om i världen.

Foto: – Vad vi ser är en perfekt storm. Sociala medier som nyhetskälla har ökat kraftigt det senaste året. Påfallande är att folk inte längre använder sociala medier bara för att upptäcka nyheter, utan också börjar förlita sig på dem mycket mer, säger rapportens huvudförfattare Nic Newman på telefon från London.

Undersökningen visar att fler föredrar ett nyhetsurval gjort av en algoritm (ett datorprogram) än av en mänsklig redaktör (36 mot 30 procent), särskilt om algoritmen baseras på personlig läshistorik.

Tydligast är förändringen bland unga. Mer än en fjärdedel av undersökningens 18-24-åringar uppger att sociala medier är deras huvudsakliga nyhetskälla, vilket för första gången är mer än för tv. Bland unga i USA växer nyhetsförmedlande plattformar som Snapchat Discover.

– Unga människor har väldigt annorlunda vanor. De startar ofta dagen med ett socialt nätverk, vilket gör det svårare för traditionella nyhetsmedier att upprätta en direkt relation med sin publik. Och det är den relationen som ger intäkter, säger Nic Newman.

Vad vi ser är en perfekt storm. Sociala medier som nyhetskälla har ökat kraftigt det senaste året.

De sociala mediernas frammarsch som nyhetsförmedlare innebär att den journalistiska källan till nyheten uppmärksammas i mindre än hälften av fallen i länder som Storbritannien och Kanada.

I Japan och Sydkorea, där nyhetsförmedling via sociala medier kommit längre, är siffran nere på en fjärdedel. Undersökningen visar också att en smart telefon minskar sannolikheten att nyhetskonsumenten går direkt till en nyhetssida jämfört med en dator eller surfplatta.

Foto: TT– Mobilen är en väldigt annorlunda apparat och skapar ett snacks-beteende. Bilder och videor blir viktigare format än texter på 800 ord. Folk använder färre källor på mobilen och tenderar att gå mer via sociala medier. Mobilen och sociala medier arbetar verkligen tillsammans.

Facebook leder stort bland de sociala medier som förmedlar nyheter. 44 procent svarar att de har använt Facebook som nyhetsförmedlare den senaste veckan medan Youtube och Twitter får 19 respektive 10 procent. En förklaring är att Facebook aktivt har satsat på nyheter de senaste åren och bland annat lanserat tjänsten Instant Articles, där medier kan publicera material direkt på den sociala plattformen för mobilanvändare.

– Facebook har problem med att folk delar mindre än vad de -brukade göra. Därför har de uppmuntrat mer högkvalitativt innehåll och blivit väldigt intresserade av nyheter för tillfället. Men Facebook är inget nyhetsnätverk i sig, de kan ändra sina algoritmer över en natt och plötsligt bli mer intresserade av sport, tv eller något annat.

Journalistikens mörknande framtid saknar emellertid inte ljusglimtar. Sverige är ett av de tre länder i världen där medierna lyckats bäst med att ta betalt för digitalt innehåll. 20 procent av de svarande i undersökningen betalar för nyheter på nätet, vilket kan jämföras med engelskspråkiga länder som inte någonstans når över 10 procent.

– I den engelskspråkiga världen har vi med internet fått ohämmad konkurrens. Däremot ser vi att en rad små länder som är skyddade av geografi och språk klarar sig bättre. Särskilt skandinaviska länder med en prenumerationstradition har kunnat överföra sina printarrangemang online, och därmed upprätta beteendet att prenumerera, säger Nic Newman.

Foton i text: youtube.com, TT

Fakta. Nyhetskonsumtion

• Algoritmer eller redaktörer?

36 procent vill ha nyheter valda med en algoritm baserad egen läsning.

30 procent vill ha nyheter som är bedömda av redaktörer eller journalister.

22 procent vill ha nyheter valda utifrån en algoritm som utgår från vad vänner konsumerat.

• Nyhetsräckvidd veckovis i Sverige för olika plattformar:

Dator: 64 procent

Läsplatta: 34 procent

Mobil: 69 procent.

• Nyhetsräckvidd veckovis i Sverige för olika källor:

Tv: 72 procent

Radio: 47 procent

Papperstidning: 43 procent

Sociala medier: 56 procent

Online (inklusive sociala medier): 89 procent.

• De största sociala nätverken för nyheter globalt:

Facebook: 44 procent

Youtube: 19 procent

Twitter: 10 procent

Whatsapp: 8 procent

Google+: 5 procent

LinkedIn: 3 procent

Instagram: 3 procent

Pinterest: 1 procent

Snapchat: 1 procent

(Frågan som besvarades var: Vilket, om något, av följande sociala medier har du använt för att läsa, se på, dela eller diskutera nyheter den senaste veckan?)

• Fler betalar i Sverige

I Sverige håller 30 procent med om påståendet att medier är fria från olämpligt politiskt inflytande.

28 procent håller med om att medierna är fria från olämpliga ekonomiska intressen.

20 procent svenskar har betalat för onlinenyheter det senaste året.

 

Digital news report görs av Reuters institute for the study of journalism vid Oxforduniversitetet. I undersökningen ingår 50 000 internetanvändare i 26 länder.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.