Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-23 01:01

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/sprakkronika-ar-bananerna-gulgrona-eller-grongula/

Kultur

Språkkrönika: Är bananerna gulgröna eller gröngula?

Foto: Jan Wirdén/TT

SPRÅKKRÖNIKA. Sammansatta ord ger huvudbry. Våra nyanlända kämpar med att lära sig svenska, inte minst de unga som måste göra det snabbt för att inte hamna på efterkälken i skolan. 

Rätta artikel

När det var dags för högläsning i klassrummet lade svenskläraren Lisa Loenheim märke till en oväntat stor stötesten för hennes flerspråkiga elever: de sammansatta orden. De är ju så många i svenskan; vi kan haka på nästan hur många led som helst. Så kom det sig att hon i sin avhandling undersökte hur gymnasielever med svenska som modersmål uppfattar sammansättningar jämfört med elever med svenska som andraspråk.

Det är en sak med sammansättningar som man i bästa fall har lärt sig betydelsen av som helhet: aprilväder, förstamajtåg och våryra. Men vid ovanliga sammansättningar och nybildningar, gäller det att kunna pussla sig fram till betydelsen.

Som i all språkinlärning söker man efter mönster: först dela upp det sammansatta ordet i rätt delar och sedan avgöra hur dessa förhåller sig varandra. En barnvagn är exempelvis en sorts vagn. En etablerad språkregel är, med några undantag, att det sista ledet i substantiv är det som bestämmer betydelsen av de tidigare leden. 

Påhittade sammansatta ord tolkas relativt samstämmigt enligt den regeln, som att ett vagnbarn är ett ”barn som sitter i vagn”. 

Men vid sammansättningar med två adjektiv förefaller regeln om att det sista ledet bär huvudbetydelsen vara satt ur spel. Särskilt de elever som har svenska som modersmål tolkade gulgrön som huvudsakligen gul med en grön nyans. Här antas plötsligt det första ledet i sammansättningen vara bestämmande. 

De flerspråkiga eleverna var å sin sida mer benägna att göra en tolkning där båda leden är likvärdiga – gulgrön är ”gul och grön”, i likhet med kontraster som svartvit, sötsur och fulsnygg. Betydelsen i sammansättningar av adjektiv som rör perception tycks vara en smaksak. Vi är helt enkelt inte överens om vad vi menar. 

Det går alltså inte alltid att lista ut vad sammansatta ord betyder. Många måste bara läras in. Som att småkakor är kakor som är små och hårda, inte bara kakor som kort och gott är små. 

Cecilia Christner Riad är redaktör på Språktidningen

cecilia@spraktidningen.se 

● ● ●

Var eller vart är nycklarna? Foto: Janerik Henriksson/TT

 

Veckans språkfrågor publiceras i samarbete med Språktidningen och Språkrådet.

Läs fler frågor om språket