Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-01-28 00:15

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/sprakkronika-borges-visar-oss-sprakets-filter/

Kultur

Språkkrönika: Borges visar oss språkets filter

Här syns vad som på Tlön-språket skulle kunna kallas ”högt-klart över runt-mörkt”. Foto: Alamy

I Jorge Luis Borges fantasivärld Tlön finns inga substantiv. Hur dess invånare använder orden borde få oss själva att fundera över fake news och sociala medier, skriver Jonas Mattsson i språkkrönikan.

I tidningen Vi Läser beskriver Kjell Westö författandet som en dirigerad dröm. Han påpekar att det inte är han utan argentinaren Jorge Luis Borges som kommit på liknelsen.

Några dagar senare får jag Karl Ove Knausgårds tunna bok om att läsa och skriva i min hand – och Borges dyker upp igen. Knausgård skriver om novellen ”Tlön, Uqbar, Orbis Tertius”, som jag av en händelse nyligen har läst om. I bokhandeln ser jag strax därpå två band av en maffig samlingsutgåva, den mest omfattande med Borges hittills på svenska. I mars kommer den avslutande tredje volymen.

Sammanträffandena ger mig en lätt svindel, av det slag som känns igen från Borges noveller. Jag anar till min glädje en ny vår för Borgesläsningen.

Få har nämligen som Jorge Luis Borges undersökt språkets förmåga att skapa vår verklighet. Tydligast är det kanske i just ”Tlön, Uqbar, Orbis Tertius”. I novellen stöter berättarjaget på en encyklopedi om Tlön, en fiktiv värld som lyder under en annan logik än vår verklighet – till exempel finns inga orsakssamband. Inte heller använder invånarna i Tlön några substantiv. I stället finns ”opersonliga verb, bestämda av enstaviga suffix (eller prefix) med adverbiell funktion”.

Borges beskriver hur orden blir viktigare än den verklighet som döljs därunder. Det är därför det är så uppfriskande att läsa hans texter.

”Månen steg upp över floden” skulle till exempel kunna bli ”uppåt bortom ständigt-strömmande månade det”. I en annan variant av Tlön-språket skapas substantiv av anhopningar av adjektiv. Måne blir då ”högt-klart över runt-mörkt” eller ”himmelsk-orange-blek”. Pröva gärna själv att formulera dig efter Tlön-språkets mönster! Se om övningen tar dig bortom dina invanda perspektiv.

När Borges novell först publicerades 1940 kunde den läsas som en kritik av 1900-talets totalitära ideologier med sina allomfattande anspråk på att förklara och forma världen. Men den säger också något om vår tid. I slutet dyker element från Tlön upp i berättarjagets egen verklighet. Fiktionen tränger sig in på ett sätt som känns igen från de sociala mediernas filtrerade liv och från fake news. Borges beskriver hur orden blir viktigare än den verklighet som döljs därunder. Det är därför det är så uppfriskande att läsa hans texter: Borges får oss att se det språkliga filter som styr vad vi uppfattar som verkligt. 

Jonas Mattsson är redaktör på Språktidningen.

jonas@spraktidningen.se 

Gör veckans språktest: Vad betyder orden? 

Veckans språkfrågor publiceras i samarbete med Språktidningen och Språkrådet. Du kan få svar på många andra språkfrågor i Språkrådets Frågelådan. Här finns även kontakt­information till Språkrådet.