Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur

Språkkrönika: Farligt att ha fel med eftertryck

I stället för mässling.
I stället för mässling. Foto: IBL

Mässling är en mycket smittsam och allvarlig sjukdom som går att utrota med vaccination.

Det kan man läsa på Folkhälsomyndighetens webbplats. Varför finns det då föräldrar som så bestämt motsätter sig att vaccinera sina barn mot mässlingen? Dagens svenska föräldrar beskrivs ju ofta som så pålästa.

Troligen är det just därför; numera finns fler källor att ösa information ur än någonsin, och råden man hittar motsäger ofta varandra.

De hälsorelaterade texter som rör barn är särskilt intressanta, eftersom barnen ju själva inte kan ta dem till sig. Genom tre studier har språkvetaren Linnea Hanell samlat insikter i hur hälsokunskap förmedlas till föräldrar i dag, hur den tas emot, omsätts i praktiken – och förs vidare i nya sammanhang.

Statligt producerad hälsoinformation har en lång historia i Sverige. Redan i slutet av 1700-talet blev småbarnsföräldrar en primär målgrupp, i ett försök att stävja den omfattande barnadödligheten. Då blev ”frågor om hälsa och barnomsorg laddade med ett slags moral som än i dag gör sig påmind”, skriver Linnea Hanell.

Hon undersöker de sammanhang där dagens föräldrar söker råd och möjlighet att ventilera sina problem. På ytan är just rådgivning och stöd syftet med verksamheten, men samtidigt pågår en massa annat.

I en tråd på nätforumet Familjeliv har Linnea Hanell till exempel följt en kvinna som skriver om sin viktuppgång under graviditeten. Delvis sysslar hon då med att dela med sig av sina egna faktiska erfarenheter och utbyta kunskap med andra och delvis ägnar sig åt att knyta kontakter och försöka återta kontrollen över sin egen kropp – allt med språkets hjälp.

Deltagarna i forumet skriver också ofta om vad de fått för råd på institutioner som mödravårdscentraler och landstingens webbplatser. De granskar råden kritiskt och kommer ibland till egna slutsatser. Så har föräldrar gjort i alla tider – skillnaden är bara tillgängligheten och mängden information.

Det är lätt att ana fallgroparna. Den som bara låter säker på som sak kan få stort genomslag, trots att argumenten saknar vetenskaplig grund. Men det hjälper inte att skuldbelägga dem som tar till sig informationen. Däremot måste staten få en större förståelse för dagens komplexa hälsokommunikation. Det skulle kunna bidra till framtidens folkhälsa.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.